Vi bär alla ett personligt ansvar för vår hälsa. Det är glädjande att det ansvaret går att utöva tillsammans med andra i alla de föreningar, samfund och organisationer som genom olika aktiviteter för både ”kroppen och knoppen” bidrar till livsglädje och folkhälsa med promenader och idrottsaktivteter, bridge och schack, dans och teater, för att nämna några exempel.

De arbetsgivare som aktivt arbetar med en god hälsa för sina medarbetare har fördelar av det både humant och ekonomiskt. Kommuner, landsting och regioner som lyckas i sitt arbete att nå en god hälsa hos medborgarna bidrar till mer skatteintäkter och minskade kostnader i sjukförsäkringssystemen samt välbefinnande hos individen. Alla är ense om betydelsen av en god hälsa hos invånarna för tillväxt och välfärd.

En god folkhälsa är sjukvårdens bästa vän. Det förebyggande arbetet innebär att vården kan fokusera på de som mest behöver den.

Medborgarnas krav på vården kommer att öka. Det är för dagens patient en självklarhet att den ska vara tillgänglig, trygg och säker samt ge behandling av bäst kända kunskap med rätt använda läkemedel – oavsett var i Sverige man bor.

Det finns dock stora skillnader i landet ifråga om sjukskrivningstal, behandlingsresultat, läkemedelsanvändning, metoder, tillgänglighet, vårdskador och undvikbar sjuklighet. Jag anser att de stora olikheterna inte är värdigt ett välfärdsland som Sverige. Medborgarna har rätt till en likvärdig vård. Vi som är ansvariga för hälso- och sjukvård måste bli mycket bättre på att samarbeta och göra gemensamma satsningar för att uppnå ännu bättre resultat.

Nyckeln till att använda våra resurser på ett bra sätt är samverkan. Vi har idag samarbete kring E-hälsa, cancerstrategi, strokekampanj och fetmakirurgi, men det behövs mer samarbete över gränserna och mellan de olika huvudmännen.

I min nya roll som ordförande för Sveriges Kommuner och Landstings sjukvårdsdelegation kommer jag att föreslå delegationen att vi ska verka för följande initiativ:

• Skapa en fond för behandlingsforskning och patientnära forskning. Här behöver stat, landsting, regioner och kommuner samt näringsliv vara delaktiga och satsa medel.

• Bättre ta tillvara de unika möjligheter som våra kvalitetsregister ger. Måns Roséns utredning är färdig och nu måste vi förvalta de tankar och förslag han har presenterat. Rätt använda kan dessa kvalitetsregister bidra till bättre forskning och till en bättre hälsa.

• Läkemedel är en viktig del i behandling av olika sjukdomstillstånd. Vi borde inleda ett arbete som kan omfatta gemensamma rekommendationer, kliniska prövningar, gemensam upphandling samt prissättning.

• Kunskapsstyrning och spridning inom hälso- och sjukvården måste förbättras, den är ovärderlig för utvecklingen av en likvärdig vård inom och mellan landsting och regioner. Vi behöver bland annat förbättra utvärdering av nya metoder, framtagande av nya riktlinjer och implementering av dessa samt utrangering av gamla metoder.

Vi har idag mycket kunskap och många utredningar är redan gjorda. Nu är det upp till oss, ansvariga inom stat, kommun, landsting, region, näringsliv, akademi, forskning och olika fonder att gå från ord till handling. SKL kommer att ta initiativet, men ska målet om en likvärdig vård nås måste alla berörda delta. Det är tillsammans vi kan utveckla hälso- och sjukvården.

Mats Eriksson