Det finns mycket man kan göra för att minska sin miljöpåverkan, men få saker är så enkla som att välja ekologisk mat.

Jag har jobbat deltid inom lantbruket i knappt två år, men en sådan inblick är fullt tillräcklig för att inse vilken nytta de där extra kronorna som man betalar för ekologisk mat gör. Ta mjölken som exempel: För närvarande får den ekologiska Arlabonden 96,5 öre extra per kilo i ekotillägg. Här är lite av vad detta räcker till:

• Att avstå från handelsgödsel. Att skatten på handelsgödsel sedan 2010 är avskaffad är lika galet som det skattebefriade flygbränslet och en bidragande orsak till att ekologisk mat är dyrare. Enbart själva tillverkningen av importerad konstgödsel ger enligt Jordbruksverket större utsläpp av växthusgaser än böndernas användning av diesel och andra fossila bränslen.

• Att avstå från bekämpningsmedel och andra gifter. Även om man som tillverkarna väljer att kalla det för växtskyddsmedel, så är merparten otvivelaktigt förkastliga för den biologiska mångfalden. Smart ordbruk, osmart jordbruk.

• Att avstå från genetiskt modifierade organismer (GMO). Allt som är ”naturligt” behöver inte alltid vara bäst. Det är mycket möjligt att GMO är helt ofarligt att äta, även om den största tillverkaren, Monsanto, med uppfinningar som PCB och DDT m m inte direkt gjort sig känd för ofarliga produkter. Det är däremot oomtvistligt att GMO-grödornas gener är patenterade och att odlarna inte fritt får använda sin egen skörd till utsäde, utan varje år måste betala royalty eller köpa nytt av tillverkaren. I en redan från början hård bransch hamnar böndernas vinster alltmer hos multinationella storföretag.

• Att ge djuren mer hemodlat foder och bete. Enligt Svensk Mjölk äter icke-ekologiska kor tio gånger mer utländskt kraftfoder än ekologiska. Av det utländska fodret odlas hälften utanför Europa, ofta med stora mängder bekämpningsmedel och dåliga arbetsvillkor. Enligt samma källa använder en ekologisk ko i snitt 2,7 kvadratmeter mark på gården för att producera en liter mellanmjölk, att jämföra med 1,5 för andra. Att ”Svensk mjölk ger öppna landskap” är alltså nästan dubbelt så sant för ekologisk mjölk som för annan, såvida man inte räknar in öppna landskap i Brasiliens regnskogar.

Men, frågar sig vissa, hur skulle eko-logisk produktion kunna försörja världen? Det är ingen lätt fråga, men den är lika svår att besvara för annat jordbruk. När mineralgruvorna sinar och oljan tryter, varifrån skall då handelsgödseln komma? Problemet ligger snarare i en alltför stor köttkonsumtion och dålig fördelning av och hushållning med maten. Enligt SCB har också den svenska åkerarealen sedan 1990 minskat med i snitt 15 000 fotbollsplaner per år. Köp mer svenskt, så har fler svenska bönder råd att inte lägga ned!

Alltså: Den ekologiska matens merkostnad är befogad. Den gör väldigt stor nytta. Jag tror att det är det farligt stora avståndet mellan konsument och producent som ligger bakom att endast fyra procent av livsmedlen i Sverige är ekologiska.

Till er som väljer svenskt och ekologiskt vill jag därför ge en eloge, och till er andra en uppmaning att ta efter. För visst har vi råd, oavsett om vi är ensamstående föräldrar, pensionärer eller studenter, som jag. Om inte vi svenskar anser oss ha råd med ekologisk och rättvis mat – vi som enligt SCB lägger endast 13 procent av våra utgifter på livsmedel – vem skall då göra det?

Linus Källgård