Skönhet och vackra miljöer inbjuder till kreativitet. Och vackra miljöer är nästan alltid mer eller mindre gröna.

När folk beskriver sin favoritmiljö i staden väljer man ofta uteserveringar och parker, platser där det uppstår många möten. Där de gemensamma ytorna blir en del av vardagslivet, ett gemensamt vardagsrum med utrymme för många olika typer av aktiviteter och livssilar. Staden blir en del av vardagsrummet när fotgängare och cyklister prioriteras. Lekplatser, skejtparker och odlingslotter blir en självklar del av stadens utrymme. En stad att längta efter.

Grönytor är viktiga för att människor ska må bra, för att barn ska kunna leka och för att vi ska få chansen att njuta av djur och växter även i tät- orterna. Olika människor har olika behov, därför behövs det grönytor både för treåringens lek nära hemmet, för tolvåringarnas upptäcktsfärder och för allas motionsrundor och söndagspromenader. Forskning har visat att är det mer än 300 meter till en grönyta, så används den inte alls lika ofta.

Alla förskolor och skolor bör ha en ”skolskog” på gångavstånd. Barn som är ute mycket blir mindre sjuka, får bättre motorik och naturen är ett viktigt pedagogiskt verktyg. För äldre är grön natur viktig för välbefinnandet och hälsan. Vi ser fram emot den grönyteplan som nu planeringsavdelningen jobbar med och räknar med på att den får stor betydelse i samband med stadens förtätning och tillväxt.

Grönytor är inte bara bra för människor, djur och växter. De är även viktiga för vattenrening och för kli- matet i staden. Genom att ha gröna tak (tak täckta av gräs eller sedummattor) stabiliseras vattenavrinningen, buller dämpas och byggnadens energibehov minskar. Genom det minskade energibehovet kan investeringskostnaden ofta tjänas in på några år.

Dessutom är de gröna taken vackra! I Tyskland är det sedan länge lag i flera delstater på att industribyggnader ska ha gröna tak, i ekostaden Augustenborg i Malmö finns världens första botaniska takträdgård. Nu väntar vi på att Ekokommunen Varberg planerar för gröna tak. Genom att ställa krav i exploateringsavtalen kan Varberg få minst 20 procent gröna tak i nya områden till 2015.

Alla nybyggda hus och byggnader i Varberg bör vara passivhus, vilket innebär att husen i princip inte skall förbruka någon egen energi utan helst skall leverera i stället. Många byggföretag bygger redan denna typ av hus, bland annat Derome AB. Den låga mängd energi som behöver till- föras byggnaden ska i hög grad ut- göras av energi från förnybara och lokala källor.

Solel i det soliga Varberg passar bra för denna elproduktion. Överskottet av el kan säljas eller användas för laddning av den egna el-bilen.

I EU används begreppet NEE (Nära nollenergibyggnader) och från och med 2020 börjar ett direktiv gälla som handlar om att NEE skall omfatta alla nybyggnader i EU. Här är det hög tid för Varberg att redan nu ställa krav vid nyproduktion av hus.

Vilken typ av byggnadsmaterial man väljer är viktigt med tanke på klimatomställningen. Att bygga i trä, även för högre hus, är hållbart och miljömässigt bra.

Ett grönt byggande innebär också att man har tillgång till odlingslotter och växthus nära sitt boende. Ett växthus i direkt anslutning till huset/lägenheterna betyder dessutom bättre energiförbrukning.

Stadsodling växer sig allt starkare i många städer – en odling som ger närproducerade grönsaker, som skapar biologisk mångfald och som är estetiskt tilltalande ingår också i en grön stad!

En grönare stad är en roligare stad, men det kräver ett nytänkande när det gäller planering av framtida byggande i Varberg. Vi behöver en bostadsplaneringsplan, en kraftfull grönyteplan och kunskap om våra resvanor.

Vi behöver politiker som vågar tala om bostadsvisioner, som vågar tänka kreativt och som vågar vara tydliga när det gäller krav på ett hållbart boende!

Anna Stenström

Karin Ekeborg