Den moderatledda alliansregeringen håller på att få Sverige på fötter igen.

Trots att Sverige är ett av världens rikaste länder sköt sjukskrivningarna i höjden under socialdemokraternas tid vid regeringsmakten. Mellan 1997 och 2002 ökade statens utgifter för sjukpenningen från 14 till 40 miljarder kronor. För fyra år sedan uppbar nästan en kvarts miljon människor sjukpenning samtidigt som över en halv miljon människor var förtidspensionerade.

Detta förhållande var givetvis helt oacceptabelt. En socialdemokratisk regering hade förr eller senare fått komma till rätta med denna orimliga situation. Nu har i stället alliansregeringen på allvar tagit itu med problemen vilket har resulterat i en helt orimlig kritik från vänsterhåll.

Därför är det viktigt att förstå varför den borgerliga regeringen genomför en rad reformer i sjukförsäkringen. Det handlar förstås delvis om att komma till rätta med de galopperande utgifterna för staten men också i hög grad om synen på människor.

Reformerna vägleds av en rad tydliga principer. Först och främst har vi arbetslinjen som handlar om att alla som kan ska ges möjligheter att få ett arbete. Vi ser människors förmåga i stället för att stämpla ut dem i system och vi vill att människor som är sjuka skall erbjudas vård och om möjligt rehabilitering för att kunna återgå till arbete.

Vi måste bekämpa utanförskapet i stället för att gömma undan människor i systemen.

Reformerna har redan visat positiva resultat för såväl staten som den enskilde. Sjukfrånvaron har minskat från fem procent av antalet sysselsatta till 3,6 procent sedan 2006. Det motsvarar 41 000 heltidsarbeten.

Den moderatledda alliansregeringen håller på att få Sverige på fötter igen.

Sven Andersson