Vi ser en värld med hårdnande politiska motsättningar, som för med sig allvarliga hot mot människors liv och välfärd, men samtidigt öppnar nya möjligheter. Det är vänsterns stora utmaning att samla och organisera alla de människor som är övertygade om att en rättvis värld är både möjlig och nödvändig, heter det bl a i Vänsterpartiets partiprogram.

Man kan  undra om inte detta är Vänsterpartiets mål och utmaningar i Varbergs kommun. Med en medveten strategi i frågan om problemen i kultur- och fritidsnämnden har man försökt att få en så stor motsättning som möjligt mellan de olika parterna i förvaltningen, nämnden och den allmänna debatten.

Gång på gång har jag ställt frågan till Vänsterns representant i kultur- och fritidsnämnden (KoF): Är detta en valfråga för Vänsterpartiet? Svaret har varit att deras agerande inte rör sig om att göra den situation som nu råder på kultur- och fritidskontoret till en politisk valfråga.

Jag kommer inte här att kommentera själva sakfrågan, utan den kommer jag att arbeta med i nämnden.

Det tar inte mer än några veckor efter sista sammanträdet i KoF så agerar vänsterpartiet på gammalt känt vänstermanér. Att skapa en så hård politisk motsättning som möjligt, för att senare ta utmaningen att försöka få med sig så många som möjligt i vänsterkampen.

Jag är nu helt säker på att detta är deras mål med sitt agerande. Det är inte något annat än ett kvalificerat röstfiske för att få en så hård politisk motsättning som möjligt.

När vi politiker hamnar i en situation där människor är inblandande och på ett eller annat sätt har hamnat i konflikt med varandra, skall man inte använda konflikten som ett slagträ för att vinna eventuella fördelar i den allmänna debatten och den valrörelse som nu pågår. Man bör istället ställa sig frågor som; kan vårt agerande vålla en bättre eller sämre stämning och oro för inblandande parter och deras familjer? samt; hjälper vårt agerande till för att lösa konflikten?

Dessa frågor har nog inte Vänsterpartiet ställt sig.

Vänsterpartiets lokala ordförande i Varberg efterlyser ”en tydlig ledare” i KoF och inte som den nuvarande. Vänsterpartiet tycker att ”han är vek” (enligt intervju i HN den 23 juli 2010). Vad menar Vänsterpartiet? Har Vänstern med sin historia haft tydliga ledare? Ser man på partiets historia och dess senare ledare så har de visserligen varit tydliga, men har de varit bra?

Vart fjärde år går vi till val i Varberg, och därefter får våra folkvalda olika politiska uppdrag. Uppdrag som alla utför efter bästa förmåga. Vi är inga proffs utan tillsatta för att representera en allmänhet men med ett intresse för kultur- och fritidsfrågorna. Vi utför våra uppdrag med de referensramar som vi har. Det är detta som kallas att man är folkvald. Men om man nu skall följa Vänsterpartiets krav och paroller på en ledare så får vi akta oss. ”En tydlig ledare” som inte ”är vek”. Jag undrar vilka referensramar man bör ha och vilken ledartyp som Vänsterpartiet tänker på?

Låt oss nu sansa oss och föra denna aktuella fråga i den politiska nämnd och de politiska instanser som har frågan och inte via rop på gator och torg eller via massmedia.

Jag undrar om vänstern klarar denna uppmaning. Jag hoppas det i alla fall. Men i en stad där man kan bada i ”Lenins bad” samt årligen dela ut Leninpriset så kan man nog förvänta sig att Vänstern forsätter sin kamp att ”söndra” för att senare ”härska” eller, som det står i deras partiprogram här ovan, att den hårdnande politiska motsättningen ”öppnar nya möjligheter” där Vänsterpartiets stora utmaning är att ”samla och organisera alla”

Michael Bonde