Som tredje generationens falkenbergare har jag med mig i bagaget den utveckling som skett i Falkenberg från 1880-talet till i dag. Min farfar (Herman Fältström) och far (Carl Fältström) var mycket engagerade i Falkenbergs utveckling. Av detta har jag lärt mig mycket. Utvecklingen i Falkenberg har varit bra men det finns saker som kanske borde ha genomförts på ett annorlunda sätt.

För Sveriges utveckling är det på samma sätt som med Falkenbergs. Det handlar hela tiden om att förverkliga en bra utveckling som kommande generationer kan bygga vidare på under 2020-talet.

En av de viktigaste åtgärderna är att säkra en stabil ekonomi som växer i värde. Det är det enda sättet som möjliggör att vårt välstånd och vår välfärd ska kunna förbättras och utvecklas.

Vi lever allt längre i Sverige. Därmed blir det relativt sett färre människor som ska försörja våra pensionärer. Att svensk ekonomi växer i värde är därför en förutsättning för att vi solidariskt och värdigt ska kunna ta hand om våra äldre. Samtidigt måste vi också vara öppna för arbetskraftsinvandring. Liksom på 1950-talet kan invandringen öka antalet människor i arbetsför ålder.

En annan viktig verksamhet är att våra ungdomar ges en bra utbildning. En utbildning som tar tillvara individens förmåga och intressen. Vi behöver såväl skickliga hantverkare som konstnärer och kulturpersonligheter samt ledande forskare och professorer.

Vi behöver människor med en utbildning som svarar mot samhällets behov. Därför är det viktigt att redan från början ställa krav på eleverna. Men detta förutsätter ett tydligt krav på ämnes- och pedagogikkompetens hos lärare och skolledare, samtidigt som deras möjligheter till fortbildning inom de egna ämnesområdena prioriteras och ökas.

Min erfarenhet från min yrkesverksamma tid pekar entydigt på att det alltid successivt uppstår en obalans mellan administration och verksamhet.

Det är inte i första hand en ökning av anslagen som förbättrar och utvecklar verksamheten. I många fall är det den övergipande administrationen som behöver förbättras så att en större andel av de offentliga utgifterna kan gå till den primära verksamheten. Detta leder i de flesta fall till ett ökat ansvar i genomförandet, med den stimulans som frihet under ansvar innebär, samtidigt som resultaten förbättras.

Herman Fältström