Debatt.

Vad vi lägger på tallriken har stor betydelse för vår miljö och vårt klimat. Runt hälften av all miljöpåverkan sker genom hushållens konsumtion – med mat, transporter och boende. Centerpartiet föreslår i rapporten Mer svensk mat räddar miljön! en satsning på svensk mat som är bra både för miljön och för att underlätta miljömedvetna val för konsumenterna.

Centerpartiet går till val på att Sverige ska ha världens mest ambitiösa miljöpolitik. Jag vill se till att handling sätts bakom de orden. Får jag förtroendet att komma in i riksdagen ska jag se till att förverkliga de 21 punkter som nu är framtagna för satsningarna på miljösmart mat. Det handlar exempelvis om att halvera regelbördan för små livsmedelsföretag. Fram till 2014 ska regelbördan för livsmedelsföretagen halveras, jämfört med 2006 års nivå.

Det handlar om att inrätta ett skolmåltidscentrum för att öka kompetensen i skolorna om närproducerad mat. Det handlar om att uppvärdera hem- och konsumentkunskapen, utveckla en bra miljömärkning för konsumenter i dialog med branschen, och mycket mer. Detta är frågor jag brinner för.

Jag vill med glädje och halländsk stolthet lyfta de positiva krafter som finns för att driva jordbruk och kunskapen om livsmedel framåt. Jag vill visa på möjligheter vi har, att ta ansvar för vår jord, för vad vi äter, för dem vi möter på vägen och för vår egen hälsa i våra liv.

Med ett kraftfullt svenskt jordbruk blir vi resursstarka i livsmedelsproduktionen. Vi kan vara stolta över våra livsmedel i Sverige. Jag skulle vilja att vi så långt det är möjligt kunde vara självförsörjande. I dag importerar vi 50 procent. Vi har goda förutsättningar för att minska den importen och samtidigt öka vår export av svenskproducerade livsmedel och vår matkultur.

Genom att mer mat produceras i Sverige kan vi minska miljöbelastningen globalt sett. Våra svenska bönder är i dag världsledande när det gäller att producera miljövänlig mat. Svenska bönder går i täten. Genom att odla svenskt och äta svenskt slutar vi importera miljöproblem och börjar exportera miljölösningar.

Vad vi behöver är att uppmuntra lärandet och kunskapen om mat. Den kunskapen är bland det viktigaste vi har. För att leva måste vi regelbundet äta. Det gäller alla. Jag kan därför undra varför detta inte är mer självklart att satsa på. Kan det bero på att vi tror att vi inte har tid att lära oss om vår mat, matkultur och matlagning?

Jag vill verka för att vi har tid att sprida kunskap och att vi lär oss mer om sambandet mellan vad vi stoppar i oss och vår hälsa. Hur många färgämnen och tillsatser skall tillåtas i våra livsmedel? Behövs de alls? Mat ska se ut som den är i grunden och smaka naturligt. Det är en miljöfråga att få bort våra kemikalier från vår jord.

Ett mål för mig är att alla ska genomgå en termins utbildning i vardagskunskap. Det handlar om kunskap som skapar trygghet och ger självförtroende i vardagslivet. Det handlar om matkunskap från grunden, och kunskap om våra vardagsnära sysslor när man bildar ett hem. Dessa kunskaper ska jämställas med naturvetenskapliga och andra teoretiska ämnen. Förresten så ingår matte redan när man ska läsa ett recept.

Låter det gammaldags? Inte då! Det är modernt igen. Frågan är större än man tror. Hur ska konsumenten kunna veta vad den ska köpa om inte kunskapen om maten finns både praktiskt och teoretiskt. Som det är nu styr grossisterna våra matvanor i stället för konsumenterna. Det ska vara tvärtom.

För att ‑råvaruproducenterna ska kunna utvecklas i vårt land måste vi också vara beredda att betala för bra mat. Idag är det handelsledet som har de stora inkomsterna och detta kan ändras på. Vad är egentligen viktigare än det vi äter varje dag?

Helén Andersson