Spelar det någon roll vilket parti jag som kulturintresserad lägger min röst på i det stundande kommunalvalet i Varberg, eller blir det oppositionens kulturpolitik oavsett?

Som mångårig ledarskribent i andra städer i Sverige har jag granskat lokalpolitiska frågor under närmare ett halvt sekel. Det vi beskådat i Varberg under drygt ett år hör till det mest obehagliga jag sett.

När kultur- och fritidschefen sedan sju år, Mircea Nitescu, nu lämnar sin tjänst står Varbergs väljare inför en situation som är allvarlig. För alla som följt fallet Nitescu och kritiken mot honom är det uppenbart att hans argaste kritiker, som ventilerat sin kritik offentligt, har det gemensamt att de tillhör vänsteroppositionen. Somliga av dem står på valbar plats till kommunfullmäktige, somliga till landstinget, somliga är fackliga företrädare och man hittar dem också bland kommunens valda revisorer.

De offentliga dokument som Nitescus kritiker menar stöder deras sak är en arbetsmiljörapport utförd av kommunhälsan och en revisionsrapport utförd av PriceWaterhouseCooper. Ingen av dessa uppfyller de enklaste krav på vetenskaplighet och saknar i stort sett tyngd som bevis. Återstår gör alltså bara kritikernas personliga och politiska åsikter.

Men kritikerna lyckades, en uttröttningsfas kom, och Nitescu fick till slut lämna sin tjänst. Nu står Varbergs kommun med ett rykte i Kommunsverige som arbetsplatsen där en chef kan tvingas bort av missnöjd personal, fack och personer på nyckelpositioner i oppositionen. Nu ska det rekryteras en chef som vill efterträda tre förvaltningschefer, som ingen lämnat sin tjänst utan föregående friktion. Ännu en gång har politikerna valt den bekvämaste av utvägar, nämligen att flytta på chefen.

Det får väl vid det här laget anses vara en officiell hemlighet att Nitescu blev obekväm för vissa grupper i staden, dels genom att ändra inriktningen på verksamheten på förvaltningen, till exempel i konsthallen i Hamnmagasinet, dels genom sitt sätt att ifrågasätta Leninpriset och dem som ännu vurmar för kommunismen. Man startade ett drev och misstänkliggjorde Nitescus meriter. Det vi har bevittnat är ett hat och en personlig motvilja mot en kommunanställd chef som bara kan betecknas som besinningslöst. 

Medierna ha r inte heller lyft på alla stenar. Senast hade Mediemagasinet ett reportage där HN:s krönikör utmålades som korrupt därför att han tagit kulturchefens parti och motiverat det. Kopplingen skulle vara att den frilansande krönikören, Björn Gunnarsson, tidigare haft betalda uppdrag åt kulturförvaltningen. Tar man ett kommunalt uppdrag får man med det resonemanget inte anse att en kommunal chef kan ha rätt.

Det är konspirationsjournalistik på ytligaste nivå.

Kulturpolitiskt är konflikten denna: Ska man bedriva kultur professionellt eller skall man främja den lokala amatörismen? Men det diskuterar man inte öppet. Kanske i medvetande om att det ställer krav på argumentation. I stället ägnar man sig åt att baktala.

Här behöver Varbergs väljare ledning inför det stundande valet. Historien med Nitescu visar att de borgerliga i Varberg lämnar över åt vänsteroppositionen att bedriva både kultur- och personalpolitiken i Varberg.

Detta får vidare konsekvenser bland annat genom den nya modellen för regional fördelning av kulturbidrag, där varje kommun måste räkna med att marknadsföra sig och sin kulturpolitik. De borgerliga har efter den här händelsen inte mycket tid på sig att bevisa för Varbergs väljare att en röst på dem faktiskt innebär att de tar ansvaret för kulturens inriktning i Varberg.

Lennart Hjelmstedt