Girighet är en av de sju dödssynderna enligt katolska kyrkan. Anders W Jonsson, vice partiordförande i Centerpartiet som arrangerade ett seminarium med den rubrik som anges ovan, citerade Charles Darwin som sagt att girighet ligger bakom evolutionen. Finansminister Anders Borg har hävdat att det är girighet som ligger bakom den ekonomiska krisen. Det var alltså ett både evigt och aktuellt tema som C tog upp vid träffen i riksdagshuset förra veckan.

Har girigheten ökat de senaste åren, vilket många anser? Det tycker ekonomijournalisten Bengt Ericson, som bl a skrivit en uppmärksammad bok om ”den nya överklassen” – direktörer och höga tjänstemän inom stor-bolagen. Deras ersättningar har stigit mycket kraftigt, och i praktiken sätter de ofta sina löner och bonusar själva – eller för varandra. På 1990-talet låg en normal vd-lön på 1–2 miljoner per år. Nu räcker den summan knappast till en månadslön.

En åtgärd som drivit på denna utveckling är reglerna om offentlig redovisning av ersättningar till vd-ar. När de infördes drevs nivån upp, eftersom ingen vd ville skylta med att ha mindre än någon annan.

Men att detta skulle innebära att girigheten ökat ville inte chefekonomen på Svenskt Näringsliv Stefan Fölster hålla med om. Under 1990-talet var Stockholm den Porschetätaste staden i världen, enligt honom. Det visar att girigheten fanns och hade ett tydligt ansikte även då.

Han ställde också en relevant fråga: Varför har inte LO genom sina ägarrepresentanter (via försäkringsbolag, fonder och direktägande) i de flesta börsbolagen protesterat mot de allt mer utsvävande ersättningarna?

Med tanke på att girighet är en av de sju dödssynderna i den katolska läran kan man knappast hävda att girighet är något nytt för 2000-talet. Men om den vuxit – eller åtminstone blivit tydligare – kanske den till och med, som Bengt Ericson trodde, hotar kapitalismen.

Det finns de som går mot strömmen. Ingvar Kamprad har motiverat att Ikea inte börsnoterats med att han inte vill att företaget ska drabbas av den kortsiktighet som han anser att spekulationerna på börsen leder till. I vad mån det också handlar om hans och familjens kontroll över Ikea kan naturligtvis diskuteras.

Är de giriga lyckligare än andra då? Nja, det finns många undersökningar som visar att pengar i dagens samhälle inte ger status.

Andra undersökningar visar att på frågan om hur mycket lön som skulle ge tillfredsställelse svarar nästan alla, oberoende av nuvarande inkomst, ”dubbelt så mycket”. Men ökad rikedom leder inte till ett större mått av lycka, förklarade Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet.

Även om girighet inte ger resultat i form av ökad lycka finns det anledning att stävja de tecken på girighet som dyker upp. Ökad öppenhet och hård granskning av exempelvis belöningssystem och styrsystem inom såväl företag – inte minst banker och finansinstitut – som offentlig sektor behövs, påpekade bl a förre riksbankschefen Lars Heikensten.

Girighet ger ofta motsatt effekt mot den avsedda. Den som agerar av girighet förlorar omgivningens förtroende. Ett aktuellt exempel är Carema. Sedan Triton tog över som ägare har girigheten fått styra, anser många. Men det har fått till effekt att värdet av Carema minskat drastiskt. Så till följd av girigheten har alltså Triton gjort stora ekonomiska förluster.

Någon positiv drivkraft är girigheten alltså knappast. Och i dagens sekulariserade samhälle är talet om dödssynd knappast relevant. Så – girigheten får vi nog leva med och försöka begränsa så gott det går. Men att det skulle vara ”en kulturell norm”, som någon påstod på seminariet, är överdrivet. De flesta är nöjda med en rimlig ersättning om de kan tro på en trygg framtid.

Det är kanske vad politiken handlar om. Håll tillbaka girigheten och garantera tryggheten. Det ger ett bättre samhälle än om girigheten tillåts bli normbildande.

Symbol för girighet? På 1990-talet var Stockholm den ”Porschetätaste” staden i världen, kanske ett tecken på att girigheten var utbredd även då.

Yngve Sunesson