Vi är det parti som är bäst på att mobilisera i valrörelsen. Med den utmaningen till de 600 kandidaterna från alla Sverige kommuner och län avslutade Maud Olofsson sin appell i fredags.

Det kan behövas för opinionssiffrorna är inte lysande i någon mätning. Men ska man döma av stämningen på valkonventet på Söder i Stockholm kan det mycket väl bli så att Centerpartiet blir bäst på att mobilisera sina möjliga väljare.

Att C angrips intensivt från såväl S som MP kan underlätta mobiliseringen. För ett litet parti finns ingenting så frustrerande som att ignoreras. Därför välkomnar Centerstrategerna angreppen.

Att Maud Olofsson i huvudsak uppehöll sig vid Centerns egen politik som den formulerats i valmanifestet och bara i mindre utsträckning ägnade sig åt att angripa motståndarna var välkommet. Politik har alltför mycket blivit att mer kritisera motståndarna än tala om vad man själv vill. Risken är stor att väljarna stänger öronen långt före valdagen om det fortsätter så.

Det var inte bara Maud Olofsson som fick chansen att förklara för valarbetarna vilka prioriteringar C ska göra i valrörelsen. Falkenbergs kommunråd ”Millis”, nyutnämnd statlig utredare av kommunal demokrati, introducerade Maud tillsammans med det unga stjärnskottet Annie Johansson, Värnamo, på ett sätt så man kunde tro att hon planerar att medverka i Falkenbergsrevyn kommande vinter – och då inte bara som programförsäljare utan på scenen.

Bland annat liknade hon Maud Olofsson vid Pippi Långstrump och avslöjade glatt att Annie Johansson var nyförlovad, lycklig och kär.

När Andreas Carlgren frågades ut tog han chansen att kritisera Naturskyddsföreningens ständigt kritiske ordförande Mikael Karlsson. Han försöker väl meritera sig för ett jobb i ett rödgrönt regeringskansli, misstänkte Andreas.

Mikael Karlsson är omstridd även internt inom SNF och på de två senaste stämmorna har valberedningen föreslagit att han ska petas. Men han har lyckats mobilisera stöd för att bli omvald. Frågan är hur länge det går, med den partipolitiska slagsida som hans miljökommentarer alltid har.

Resultat, inte bara prat, var en formulering som miljöministern gärna använde och han gav valarbetarna fakta att använda mot främst miljöpartiangrepp.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson pratade som omväxling om välfärd och betonade bl a att människan måste sättas före systemen.

Centerkvinnorna delade ut röda påsar med valmaterial och sjöng på kvällens fest en sång utklädda i gröna bröst. Som allsång sjöngs en nidvisa om ”Ohly och Mona och Wetterstrand” på melodin om rövarna i Kamomilla stad.

Trots den höga stämningen och optimismen på valkonventet fanns det även en viss oro. På landsbygden och bland lantbrukarna finns en besvikelse över att Centerpartiet inte betonar landsbygdens utveckling tillräckligt och att jordbruket trots C i regeringen har ekonomiska svårigheter. Här krävs aktiva och riktade insatser för att mobiliseringen ska bli tillräcklig – för landsbygdsväljarna har ju inget annat parti som är bättre. För de besvikna är alternativet soffan.

En del av tiden på konventet ägnades åt de nya sociala medierna, Facebook, twitter, bloggar m m. De är ett viktigt komplement, men i grunden handlar valrörelsen om att möta människor personligen. Den som lyckas bäst med det och att vara tillräckligt övertygande blir också valets segrare.

Yngve Sunesson