Frågan är vad som är värst, ha hål i tänderna eller hål i börsen? Vad som gör mest ont är det i vart fall ingen tvekan om, liksom att det förra inte sällan orsakar det senare. Något som på allt sätt framgått av flera artiklar om tandvård och tandvårdspriser på nyhetsplats här i HN de senaste dagarna.

Trots att skyddet mot höga tandvårdskostnader förbättrats de senaste åren är detta långt ifrån det som gäller vid någon åkomma på annat ställe på eller i kroppen. I sådana fall kostar det normalt här i Halland aldrig mer än 130 kronor per besök, under ett år är kostnaden maximerad till 900 kronor. Långt från de tusentals kronor som mer avancerad tandvård kostar.

Orsaken är förstås inte att man på politiskt ansvarigt håll har missförstått att även tänderna är en del av kroppen. Nej, orsaken är av tre slag, tandvården har aldrig ingått i sjukförsäkringen, tandvård kan ha drag av kosmetik, samt att det skulle bli dyrt.

Viss tandvård är inte absolut nödvändig medicinskt sett, och precis som det i allmänhet inte utgår något samhälleligt stöd vid plastikoperationer kan det heller inte göra det vid kosmetiskt betingad tandvård. Att ta in tandvården i sjukförsäkringen beräknades för några år sedan kosta 12 miljarder kronor. Summan är förmodligen högre idag, och skall jämföras med aktuell kostnad på närmare 4 miljarder kronor.

Ändå är det dit vi måste och ett första steg skulle kunna vara att ta bort dagens ganska meningslösa tandvårdsbidrag till alla mellan 30 och 75 på 150 kronor per år. Det vare sig betalar några undersökningar eller har någon större betydelse i övrigt. Det borde istället omfördelas till dem med höga tandvårdskostnader.

Vi ”shoppar” självklart inte tandvård på samma sätt som kläder, elektronik eller livsmedel. Få är benägna att ringa runt till sin orts tandläkare och fråga vad en viss åtgärd skulle kosta. De flesta väljer istället tandläkare utifrån förtroende, vad vi hört om honom eller henne från andra och vad vi själva upplevt.

Trots detta så är det en smärre skandal att Försäkringskassan tagit bort den prisjämförelse mellan olika tandläkare som fanns fram till årsskiftet. Redovisningen var visserligen ofullständig och kanske heller inte helt tillförlitlig men den var hur som helst bättre än ingenting. Nu dröjer det ett år innan en liknande tjänst från 2012 etableras inom sjukvårdsupplysningen. I det fallet gick det tydligen bra att inte göra åtskillnad mellan munnen och den övriga kroppen!

Bengt Wernersson