Västgöten Lars-Göran Pettersson lämnar som ordförande efter sex år. Han tog över med uppgiften att stabilisera organisationen efter några turbulenta år med en omstridd ordförande, Caroline Trapp.

Hon var den första kvinnan på ordförandeposten i den mansdominerande organisationen. Nu lär Pettersson efterträdas av en annan kvinna – Helena Jonsson från norra Småland. Hon har starkt stöd, och efter kraftfulla kampanjer för jämställdhet inom bonderörelsen har hon sällskap i styrelsen av flera starka kvinnor.

Som vanligt behandlar LRF:s riksstämma många motioner från medlemmar och lokal-avdelningar – 55 stycken. De handlar om allt från vildsvinsjakt och postens service på landsbygden till vad som skrivs i tidningen Land och skydd av åkermark.

Styrelsen har utarbetat ett par genomarbetade policyförslag som handlar om jordbrukets två viktiga framtidsroller, som livsmedelsproducent och som energiproducent. Att lantbruket har två ben att stå på har blivit allt viktigare när den importerade maten tagit allt större del av livsmedelsmarknaden.

Från att ha haft ett mål på minst 80 procentig självförsörjning med mat ändrades villkoren helt genom den svenska EU-anslutningen. Då blev jordbrukspolitiken inte längre nationell utan styrs helt från Bryssel.

EU:s jordbrukspolitik innebär starka gränshinder mot länder utanför EU, men inom EU behandlas mat som vilken vara som helts, där fri konkurrens ska råda. De kostnadshöjande reglerna om djurskydd och andra miljöregler som gäller enbart för de svenska jordbrukarna ger inga mervärden hos inköparna vare sig inom offentlig sektor eller i de privata storföretagen. Svenska myndigheter, främst Konkurrensverket, tittar också ensidigt på priset när konkurrensen bedöms.

Därför har den svenska självförsörjningen med mat minskat sedan EU-inträdet till bara drygt 50 procent numera. Just nu är det grisuppfödarna som har det tuffast, och varje vecka har tiotalet grisbönder lagt ned verksamheten sedan årsskiftet eftersom det pris som de stora grossisterna vill betala för svenskt fläskkött inte täcker ens produktionskostnaderna för uppfödning med svenska regler.

Den livsmedelsstrategi som LRF-styrelsen nu låter stämman besluta är alltför allmänt hållen för att ge några lösningar på problemen. Den anger en inriktning att arbeta mer aktivt på marknaden, vilket är en nödvändighet. Även exportsatsningar föreslås, vilket är ett nästan outnyttjat område för svenska bönder.

Förhoppningarna är fortfarande att de egna kooperativa företagen ska bidra till att stärka böndernas möjligheter att sälja sina produkter. Under de senaste drygt tio åren har dock alltfler kooperativa företag misslyckats och i flera fall sålts till grannländernas mer framgångsrika bondeägda företag. Då flyttas naturligtvis också fokus från att gynna de svenska producenterna till att stärka förädlingsföretagen. Arlas planerade nedläggning av mejeriet i Falkenberg är ett exempel på detta.

Så Helena Jonsson får en tuff uppgift som ordförande för Sveriges bönder, även om matproduktionen kompletteras med energigrödor och alltmer servicearbete som turism och snöröjning.

Även om svenska folket ger böndernas arbete starkt opinionsstöd och helst köper svenskt kött räcker det inte när lagstiftningen inte tillåter kommuner och landsting att välja etiskt och när tre stora grossister också prioriterar pris före kvalitet.

Yngve Sunesson

Ledare.