Mångfald eller enfald?
8/8 2011. Den mångkulturella debatten handlar egentlgen om Sveriges framtid. Det handlar om med vilken inställning vi ska möte och utvecklas med världen.
Relaterat
I Stockholm samlades runt en halv miljon människor för att fira och delta i festligheterna i prideparaden. Pridefestivalen i Stockholm är viktig. Det är en händelse och en manifestation som handlar om rätten att öppet få vara den man är. Att människor inte ska döma en för att man valt att leva sitt liv på ett eller annat sätt.
Målet med Pridefestivalen måste vara att avskaffa sig själv. Att vi kan skapa ett samhälle där Pridefestivalen inte behövs. Där det är en självklarhet att du får vara och bli accepterad för den du är. Sverige är inte där riktigt än och definitivt inte resten av världen.
I Sölvesborg höll Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson sitt sommar tal. Mycket av talet var påverkat av händelserna i Norge. Åkesson reagerade i sitt tal starkt mot den mediala hetsjakt som han tycker medierna har bedrivit mot hans parti. Han berättade också att partiet skulle fortsätta kritisera svensk invandringspolitik och det mångkulturella samhället.
Någon definition om vad det mångkulturella samhället är finns inte. Det är därför ett uttryck som egentligen bara användaren själv kan berätta vad det betyder och symboliserar och vad han eller hon menar när uttrycket används.
Ett försök skulle dock kunna vara att det mångkulturella samhället är det samhälle där varje människa får vara den man är. Man får tillhöra vilken religion man vill, man får använda sina egna traditioner och seder och får helt enkelt välja själv hur man vill leva sitt liv. Det enda gemensamma skulle vara lagstiftning som reglerar vad man får och inte får göra.
Tycker vi yttrandefrihet, religionsfrihet, föreningsfrihet och liknande rättigheter är viktiga principer så måste man också acceptera att människor kan välja själv hur man ska leva sina liv. Debatten ifall man inte vill ha ett mångkulturellt samhälle kommer otvivelaktigt att röra dessa frågeställningar. Kan man inte acceptera ett mångkulturellt samhälle så blir det i dess förlängning också svårt att acceptera exempelvis religionsfrihet. Det blir mycket svårt att argumentera för att man både vill ha våra friheter, men samtidigt vilja göra något åt att människor som använder dessa rättigheter skulle välja fel. Du ska få välja vilken tro du ska ha, bara du väljer den rätta.
Lördagen var kontrasternas dag. En dag av firande för möjligheten och rätten att vara sig själv, samtidigt som riksdagens mest mångkulturskeptiska parti samlades för att lyssna på partiledarens sommartal.
Debatten om att vara för eller emot det mångkulturella samhället är i grund och botten en diskussion om hur man vill att sina medmänniskor ska vara och bete sig. Det är också en diskussion om ett personligt ställningstagande. Det handlar om hur du som individ ställer dig till att dina medmänniskor kanske är något annorlunda från den stora mängden. Men det handlar också om raka motsatsen. Det handlar om ifall du vill kunna vara dig själv. För varför ska du få vara dig själv ifall man inte låter andra vara det?
Den mångkulturella debatten handlar också om vilken inställning man ska ha när Sveriges framtid stakas ut. När olika grupper genom historien invandrat till Sverige har det tagits med nya tekniker och hantverk. Dessa har tagits tillvara och varit en viktigt del i Sveriges utveckling. Frågan blir nu ifall vi ska fortsätta vara öppna för nya tekniker, idéer och seder och se till att dra nytta av det för Sveriges fortsatta utveckling. Eller så väljer vi att stänga oss för världen. Det blir en fråga om mångfald eller enfald.
Isak Engqvist

















