Annie har börjat regera
4/11 2011. Nya näringsministern och Centerledaren Annie Lööfs första tid har bestått av mycket snack och lite verkstad. Inte helt överraskande eftersom nyfikenheten på henne varit stor. Men nu har hon också börjat fatta sina första regeringsbeslut.
Relaterat
Det har väl inte precis varit någon rivstart som näringsminister den nya Centerledaren Annie Lööf har gjort. Skiftet på posten som minister liksom övriga förändringar i regeringen bland C-statsråden kom snabbt och gick bra. Men någon särskilt stor egen prägel på arbetet har Lööf av naturliga skäl ännu inte hunnit göra.
Av hennes inlägg på Facebook har också framgått att mellan de formella regeringsbestyren med beredningar och föredragningar från medarbetarnas sida har mycket handlat om framträdanden hos diverse organisationer, en lunch på slottet och ett otal intervjuer i allt från Veckorevyn till Veckans Affärer. Inget fel i det, för att få genomslag i politiken måste man vara känd och, som det så ofta heter numera, bygga sitt varumärke. Det verkar Annie Lööf vara alldeles utmärkt på.
Ett av de första besluten från Lööfs sida var att bevilja ett investeringsstöd till just Facebook för etablering av en stor datorhall i Luleå. Detta har väckt kritik från framför allt liberalt håll men var, med tanke på de regler som gäller, ett både korrekt och klokt beslut. Om det är något som skall kritiseras i sammanhanget är det EU:s stödsystem, inte att den svenska regeringen använder sig av detta för att verka för att hela Sverige ska leva!
I några frågor har det också hunnit bränna till lite för Annie Lööf utan att det varit fråga om några formella regeringsbeslut. Det är precis så som vardagen ofta ser ut för våra statsråd och där det gäller att hålla tungan rätt i mun och vara snabb både i tanke och i replik. Det har Lööf på allt sätt också varit, när det gäller såväl det kinesiska intresset för Saab som finansmarknadsministerns kritik mot privata bolagsvinster och nu senast arbetsmarknadens parters intresse för att försöka sluta ett avtal om turordningsreglerna.
Att döma av en intervju och en närmast reportageliknande artikel i det senaste numret av Veckans Affärer (VA) har Annie Lööf, sin bristande erfarenhet till trots, tagits emot väl av näringslivets giganter. Ett framträdande av Lööf på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) verkar ha utvecklats till rena väckelsemötet. Hon beskrivs i artikeln som ett ”politiskt fullblodsproffs”, som i talarstolen ”lyser rak och trygg och predikar snarare än talar”.
I den aktuella VA-artikeln gör Annie Lööf för första gången också det som hon valdes för. Hon tar strid med statsminister Fredrik Reinfeldt och Moderaterna. Detta när hon kraftfullt tar avstånd från M-ledarens beskrivning av det svenska näringslivet som särintresse.
För ”näringslivet kan aldrig vara ett särintresse” understryker Lööf. Och fortsätter: ”Näringslivet är de som skapar förutsättningar för en god välfärd. Utan företagare stannar Sverige. Har vi inget aktivt och växande näringslivsklimat så har vi inte heller skattekronor att satsa i infrastruktur, i skola, vård, omsorg.”
Organisationen Svenskt Näringsliv kan förvisso, framför allt i sina sämsta och mest samhällsfrånvända stunder, beskrivas som ett särintresse. Precis som LO, TCO och Saco eller för den delen Hyresgästernas Riksförbund, Pensionärernas Riksorganisation och Bygdegårdarnas Riksförbund. Men företagare, arbetare, tjänstemän och akademiker är det inte, lika lite som enskilda hyresgäster, pensionärer och bygdegårdar. Det är det väldigt bra att någon vågar säga, även i polemik med den mäktige statsministern!
Bengt Wernersson

















