Utan tvekan hör Raul Wallenberg till de svenskar som är mest kända i världen. Han är bl a hedersmedborgare i både USA och Israel och har en gata uppkallad efter sig i Budapest.

Det var ju också i Budapest han gjorde sin stora humanitära insats, och det var där han togs till fånga av de sovjetiska ”befriarna” som visade sig ha andra mål än att bara rädda Ungern från den tyska ockupationen.

Den bara drygt 30-årige Raoul Wallenberg utnämndes 1944 till svensk diplomat med uppdraget att rädda så många judar som möjligt från förintelsen. Några månader tidigare hade tyskarna inlett deportationen av den judiska befolkningen i Ungern – först de judar som bodde på landsbygden, nästan en halv miljon som fördes till Auschwitz och andra läger.

De som bodde i Budapests ghetto kunde Wallenberg och hans medhjälpare tillsammans med andra som arbetade för samma mål rädda. Uppskattningarna varierar men tiotusentals, kanske 100 000 judar räddades genom denna humanitära aktion i krigets slutskede.

Raoul Wallenberg var ingen diplomat men hade utbildats i USA och arbetat i bl a Sydafrika och Haifa i det som sedan blev staten Israel. Han hade språkkunskaper och ett engagemang för det judiska folket, även om han aldrig öppet verkat mot nazismen i Sverige.

Det var mer den amerikanska legationen i Stockholm än UD som utsåg honom till den här uppgiften, och han gjorde en oerhörd insats i Budapest. Även om många andra också visat stort mod för att rädda judiska familjer från att deporteras blev Raoul Wallenberg en symbol för arbetet – kanske för att han när uppgiften var i stort sett var klar togs tillfånga av de sovjetiska myndigheterna och dödades i Ljubljankafängelset i Moskva, troligen redan året efter.

Igår invigdes en utställning om Raoul Wallenberg på Nationalmuseum i Budapest. I den svenska riksdagen hölls en minnesceremoni, och senare under året kommer olika aktiviteter att genomföras.

Att Raoul Wallenbergs gärning uppmärksammas just nu i Budapest kan ha större betydelse än bara att påminna om honom. Han stod för alla människors lika värde på ett mycket tydligt sätt i en tid när antisemitismen var utbredd. Också i dag förekommer antisemitism, men i Ungern och även i många andra europeiska länder är romernas utsatta situation mer akut. Också på andra sätt är yttrandefrihet och demokratiska principer satta under press i Ungern.

Wallenbergutställningen kan bidra till att uppmärksamma de rasistiska och odemokratiska stämningar som finns i det ungerska politiska livet. Därmed kan Wallenbergs gärning 1944–45 spela en roll även i dagens politiska situation.

I måndags publicerade New York Times en artikel av utrikesministrarna Carl Bild och Hilary Clinton med en hyllning till Raoul Wallenberg. De tog honom som förebild för de värden som bör styra livet för dagens medborgare. Det är det perspektivet som gör att det är viktigt att minnas Raoul Wallenbergs oegennyttiga insatser.

Yngve Sunesson