Forskarnas analys är att förklaringen ligger i en långsiktig utveckling, där Sverige redan för 20 år sedan gjorde viktiga vägval. De pekar på att Sverige lyckats föra en låginflationspolitik, att den svenska ekonomin har avreglerats och att skattetrycket har sänkts. Nu vill de varna för att reformtakten håller på att avta. Det är de åtgärder som görs idag, som lägger grunden för en god ekonomi också om 20 år.

De har säkert rätt. De förändringar som skett i svensk ekonomi har varit viktiga och bidragit till utvecklingen. Det är dock viktigt att peka på ytterligare ett antal ekonomiska händelser, som är viktiga inte minst i relief till den pågående krisen inom euroområdet.

Det kan vara värt att påminna om att det i år är 20 år sedan Sverige övergav försöken att hålla en fast växelkurs. Sedan dess har vi haft en flytande växelkurs. Svenska folket avvisade också i en folkomröstning förslaget om att Sverige skulle bli en del av euroområdet.

Båda dessa besked har hittills visat sig positiva för den svenska ekonomin. Idag är det väldigt få som önskar det som en gång var högsta visdom, en fast växelkurs eller att Sverige skulle bli en del av euroområdet.

Att Sverige hittills klarat den ekonomiska krisen så väl handlar i stor utsträckning just om alliansregeringens politik. Under regeringens första år genomfördes en del reformer för att få fler att arbeta mer, till exempel jobbskatteavdragen. Men de viktigast man gjorde under dessa år var att skapa marginaler i den offentliga ekonomin, genom att inte använda de höga skatteintäkterna till kostsamma reformer eller stora skattesänkningar. Genom att istället behålla ett relativt stort budgetöverskott, hade den svenska offentliga ekonomin fallhöjd när den ekonomiska krisen slog till.

Då kunde den svenska staten göra stora insatser, dels genom de generella välfärdssystem, dels genom att kompensera kommuner och landsting för sjunkande skatteintäkter. Därmed slapp de bidra till den ekonomiska nedgången med massiva neddragningar också i den offentligt finansierade sektorn.

Andreas Bergh och Magnus Henrekson har rätt i att det krävs ytterligare reformer i svensk ekonomi. Det svåra är att utforma de nödvändiga reformerna så att de bidrar till en tillväxt som är långsiktigt hållbar och inte skapar framtida sociala, ekonomiska eller ekologiska obalanser.

Johan Örjes