Dömda får döma andra, skriker Aftonbladet ut i krigsrubriker. Lågvattenmärket är rubriken på en ”nyhetskrönika” där en reporter får tycka. Den säger att ”grovt kriminella (ges) möjligheten att påverka domstolen”. I texten påstås att ”kriminella element ur den organiserade brottsligheten har möjlighet att infiltrera, korrumpera och påverka rättssamhället”.

De här övertonerna skymmer att granskning av hur rättsväsendet fungerar är viktig. Om det skulle varit så att det varit relativt vanligt att nämndemän har begått brott och fortsatt som nämndemän hade det varit oroande. Men så är det alltså inte.

Elva av cirka 8 000 nämndemän fortsätter sitt uppdrag trots att de dömts för något brott. Totalt har Aftonbladet hittat 25 nämndemän som dömts under de senaste åren – ett försvinnande litet antal av så många. Nämndemännen är uppenbart betydligt mer laglydiga än ”Medelsvensson”.

För de flesta är det bötesbrott som inte självklart innebär diskvalifikation som nämndeman. Mats Sjösten, lagman och chef vid Varbergs tingsrätt, förklarade i radions P1-morgon i går att mindre brott som enstaka snatteri inte behöver leda till att nämndemännen avgår. Det handlar också om hur länge sedan det är som brottet begåtts. För flera av de elva dömda som Aftonbladet namnger har tingsrätten prövat domen och funnit att den inte innebär att nämndemannen är olämplig för sitt uppdrag.

I hur många fall som nämndemännen var dömda för brott redan när de utsågs berättar inte Aftonbladet. Men i flera fall har brotten begåtts nyligen. Det innebär att de inte var brottsbelastade när de valdes.

Det innebär att rutinerna inom rättsväsendet kanske borde skärpas, så att alla nämndemän som döms rapporteras till den tingsrätt de är nämndemän vid. Denna ska ju pröva lämpligheten för att fortsätta uppdraget. Kommunfullmäktige och partierna som nominerar nämndemännen gör normalt en ingående kontroll av lämpligheten innan någon utses. Partierna känner de personer som nomineras och vet normalt om det finns någon brottslighet i närtid som kan påverka uppdraget.

Någon som helst risk för att ”den organiserade brottsligheten” skulle få in en fot i domstolarna genom nämndemännen finns alltså inte, det inser till och med krönikören i Aftonbladet Oisín Cantwell, trots sin drastiska formulering.

Ett större problem är förmodligen att juristerna som tjänstgör som domare har begått brott men får fortsätta sitt yrke. Ett uppmärksammat fall nyligen gällde en domare i Högsta domstolen som dömdes för sexköp men fick fortsätta sitt arbete i landets högsta rättsinstans. En domare i Halmstad dömdes förra året för rattfylleri men fick ändå behålla sitt jobb.

När jurister nu tar chansen att kritisera nämndemannainstitutet i syfte att försöka reservera rättsväsendet för ”expertisen” kastar de alltså sten i glashus. Det finns all anledning att slå vakt om det lekmannainflytande i domstolarna som nämndemännen innebär.

Däremot är det självklart viktigt att domstolarna noggrant prövar nämndemännens – och domarnas – lämplighet om de begår brott och att rutinerna för detta ses över. Att lagens regler om att nämndemännen har ”en hederlig vandel” ska upprätthållas är självklart, inte minst för att inte förtroendet för rättsväsendet ska undermineras. Men någon livstidsavstängning efter avtjänat straff ska inte gälla heller för den här uppgiften.

Yngve Sunesson