När Region Halland bildades förra året övertogs nya uppgifter som tidigare legat på statliga organ, även om regionförbundet haft en del av ansvaret de senaste åren.

Framförallt har regionen nu övertagit huvudansvaret för den regionala utvecklingen, eller som en av de föredragande vid regionfullmäktiges sammanträde förra veckan uttryckte det, att påverka regionens intäktssida.

På EU-språk kallas detta sammanhållningspolitik, och i går beslutade regionstyrelsen om en rapport till regeringen om sitt arbete med den regionala tillväxtpolitiken. Det handlar bl a om entreprenörskap och nyföretagande, att särskilt främja kvinnors företagande och att främja investeringar för att utveckla näringslivet. Såväl livsmedelsområdet som upplevelsenäringarna får särskild uppmärksamhet. Men det är knappast regionens politiker och tjänstemän som avgör vilka företag eller branscher som blir framgångsrika.

Av den omvärldsanalys som låg till grund för fullmäktiges diskussioner framgår att sysselsättningen har ökat och väntas öka mest inom tjänstesektorn – i Halland såväl som i landet som helhet.

Mest ökar det som kallas företagsservice, där bl a bemanningsföretag ingår. Också hemtjänst och annan äldreomsorg har ökat kraftigt, liksom handelsanställda (läs Ullared). Det är alltså till stor del lokalt baserad verksamhet, utan utlandskonkurrens, som ökat antalet anställda. Det gör Halland mindre utsatt för svängningar i den internationella konjunkturen.

Arbetsmarknaden i Halland är alltså stark och gynnas också av att många pendlar, främst till Göteborgsregionen. Sysselsättningsgraden i Halland är den högsta i landet.

Allra starkast är landsbygden – kanske något förvånande. Det gäller sysselsättningen, som är betydligt högre än bland de boende i kustområdet och i städerna. Också befolkningsstrukturen på landsbygden är mer gynnsam sett ur framtidsperspektiv. Här bor en högre andel barn och ungdomar, en högre andel i förvärvsaktiv ålder och en lägre andel pensionärer än i städerna.

Befolkningen på landsbygden har de senaste åren ökat snabbare än i tätorterna. Men det är främst i tätortsnära och kustnära landsbygd i de expansiva kommunerna Halmstad, Kungsbacka och Varberg. Inlandet har inte samma positiva utveckling, särskilt inte i Hylte kommun.

Det är viktigt att se landsbygdens möjligheter. Den vanliga bilden av landsbygden som en avfolkningsbygd där bara äldre bor kvar är alltså felaktig, och detta måste slå igenom i planeringsarbetet.

Från i år är Region Halland ansvarig för den lokala och regionala kollektivtrafiken. Huvudmannaskapet har helt övergått till regionen. De slutliga besluten togs på regionfullmäktige i onsdags.

I perspektivet att landsbygden har många förvärvsarbetande men få arbetsplatser är det viktigt att planera kollektivtrafiken så att pendling underlättas – inte bara till Göteborg med tåg utan också till och från inlandet.

Pendling förekommer även till och från Skåne och Småland. Men kollektivtrafiken i öst-västlig riktning är mycket begränsad. Här behöver regionen ta ett nytt grepp, så att tåg- och busstrafik anpassad till pendlingsbehovet utökas.

Det är en viktig faktor för att ge landsbygden bättre möjligheter att fortsätta utvecklas starkt, vilket är en av Region Hallands centrala uppgifter om visionen om Halland som den bästa livsplatsen ska förverkligas.

Yngve Sunesson