Som alla läsare av HN i går kunde konstatera är det lönsamt att jobba i Varbergs kommun. Om man är chef vill säga. De får nämligen inte bara rejäla löner på runt 50 000 kr per månad, eller som i några fall rejält över den summan, de har också mycket förmånliga pensionsvillkor.

Så till exempel kommunens högsta tjänsteman, kommundirektör Annbritt Ulfgren Sundberg, som utöver en månadslön på 69 100 kronor får en pensionspremie på 40 procent av lönen betald för sig. Hon har dessutom rätt att gå i pension redan vid 62 års ålder, få 75 procent av lönen även fortsättningsvis fram till 65. Och till samma tidpunkt få pensionspremien erlagd.

Detta är inte rimligt. Och det faktum att det var ännu värre tidigare ändrar inte bedömningen på den punkten. I det privata näringslivet får företagen inte avdrag för en pensionspremie på 35 procent av lönen. Oerhört högt även det, men för kommunen utgör detta ingen begränsning, än mindre något problem, eftersom den inte betalar någon inkomstskatt.

Det är svårt att inte misstänka att det här upplägget handlar om att kommunen, på grund av rådande lönestruktur, att det sticker i ögonen på folk, eller något annat, exempelvis arbetsgivareavgifterna, föredragit en saftig pension istället för en högre lön. Men det blir inte rimligare för det.

I HN-artikeln bekräftar kommunalrådet Jörgen Warborn (M) att han tycker det är bra att hans partiledare, statsminister Fredrik Reinfeldt, lyft frågan om att arbeta till 75. Warborn menar dessutom att alla ”såväl arbetare som chefer” bör jobba längre när vi lever längre.

Detta är  lätt att säga men inte lika lätt att praktisera, när kroppen är utsliten och man kanske redan har jobbat uppemot 50 år. Men för cheferna är det ofta möjligt att både lyfta pension från ”unga” år och fortsätta som konsult med lågbeskattade inkomster. Kanske en politik för de gamla Moderaterna som styrde tidigare men inte för ”det nya arbetarpartiet”!

Bengt Wernersson