Alla tjänar på öppenhet
Relaterat
En rapport från FN:s utvecklingsprogram UNDP som redovisades nyligen slår hål på många myter om migration. Rapporten visar till exempel att huvuddelen av all flyttning sker inom länder.
Av den flyttning som sker över landsgränser sker huvuddelen mellan närliggande länder, alltså från ett europeiskt land till ett annat eller från ett u-land till ett annat. Bara en dryg fjärdedel av alla som flyttar mellan länder flyttar från ett utvecklingsland till ett industriland.
I allmänhet är flyttning, oavsett om det sker inom ett land eller mellan länder, positiv för dem som flyttar. Det gäller naturligtvis främst om flyttningen sker frivilligt. Flyktingar har delvis andra erfarenheter, men eftersom flykten kan rädda livet kan man säga att flyttningen även för flyktingar ger positiva effekter. De är dock bara sju procent av alla som flyttare mellan två länder.
Än mer intressant är att såväl länderna som flyttarna lämnar som mottagarländerna tjänar på migrationen. I industriländerna har inflyttning oftast en positiv inverkan på ekonomin. Det blir fler arbetstillfällen och ökad ekonomisk aktivitet. Sällan trängs den lokala arbetskraften undan av inflyttarna, som istället tar jobb som de inhemska arbetarna inte vill ha.
Migrationen har också positiva effekter, i det stora hela, för länderna som lämnar ifrån sig flyttare. Det beror på att flyttarna oftast skickar hem stora summor pengar till kvarvarande släktingar – belopp som för många länder vida överstiger det officiella biståndet. De hemskickade pengarna stimulerar ekonomin i hemlandet.
Men också migranternas nya intryck och kunskaper betyder mycket, eftersom många migranter flyttar hem efter några år i annat land. Det går att jämföra med de svenska emigranterna till Amerika på 1800-talet. Många blev kvar men många tjänade också pengar i USA och kom sedan hem och kunde starta näringsverksamhet här.
Professor Jan Ekberg vid Växjö Universitet har sedan länge forskat om invandringens och migrationens effekter. I förra veckan lämnade han en ESO-rapport om vilka effekter för den offentliga ekonomin som invandringen har. Sammanfattningsvis kan man säga att effekterna är mycket små – mindre än en procent av BNP.
Om invandrarna får jobb i ungefär samma utsträckning som de infödda svenskarna blir det positiva effekter för den offentliga ekonomin, men inte mer än en knapp procentenhet. Så var det ända fram till början av 1990-talet. Det finns alltså klara ekonomiska skäl för alliansregeringens politik att underlätta för arbetskraftsinvandring, och reformen nämns i UNDP:s rapport som ett föredöme.
Med lägre sysselsättning för invandrarna, som på 1990- och 2000-talen, blir det negativa effekter på den offentliga ekonomin, men också det med marginella tal – mindre än en procentenhet.
Svenskarna har en klart realistisk bild av invandringens positiva effekter. Enligt svaren i Eurobarometern anser över 80 procent av svenskarna att invandrarna bidrar med mycket till Sverige. Även den i europeiskt perspektiv generösa flyktingpolitiken har starkt folkligt stöd.
Med stöd av såväl opinionen som forskningen bör Sverige fortsätta med en öppenhetspolitik som välkomnar invandrare till Sverige, såväl flyktingar som arbetskraftsinvandrare – liksom uppmuntrar svenska ungdomar att studera och jobba kortare eller längre tid utomlands.
Yngve Sunesson
Tipsa oss!
