I lördags avslöjade Centerpartiets skattepolitiker Jörgen Johansson i en intervju i Dagens Nyheter vad hans skattegrupp kommer att föreslå i en rapport i november. Den statliga skattesatsen bör sänkas med fem procentenheter, till nytta bara för dem med inkomster över 31 600 kronor i månaden, alltså i stort sett den tiondel av inkomsttagarna som har högst inkomst.

Om förslaget blir partiets politik – att en rapport läggs fram innebär ju inte att den blir antagen av beslutsfattarna i partiet – innebär det den största politiska kursändringen för Centerpartiet sedan Thorbjörn Fälldin i början av 1970-talet fick med sig partiet på en politik för att stoppa kärnkraften.

Alliansregeringen har fått kritik för att ha gynnat de rikaste genom sin skattepolitik. Det är en till stor del orättvis anklagelse. Jobbskatteavdraget har gett i stort sett alla löntagare mellan 1 000 och 1 500 kronor per månad i skattesänkning. Den procentuella sänkningen är störst för personer med lägre inkomster, men alla har fått del av skattesänkningen.

Det har också inneburit en kraftig marginalskattesänkning, visas i regeringens fördelningspolitiska bilaga till budgetpropositionen. I genomsnitt har marginalskatten sänkte med 6,6 procentenheter när det fjärde steget i jobbskatteavdraget har genomförts nästa år. Det är något som alla, såväl den deltidsarbetande barnsköterskan som den mer än heltidsjobbande läkaren, har nytta och glädje av.

Huvudargumentet för jobbskatteavdraget har varit att stimulera till ökade arbetsinsatser. Den effekten är tydligast för personer med lägre inkomster. Höginkomsttagare har i större utsträckning använt skattesänkningen för att kunna ta ledigt. Men totalt sett har arbetsutbudet ökat tack vare jobbskatteavdraget, som alltså samtidigt fördelningspolitiskt varit gynnsamt för låginkomsttagarna.

En sänkning av den statliga skatteskalan med femprocentenheter skulle sänka marginalskatten lika mycket – men bara för den lilla grupp som betalar statlig skatt. Jobbskatteavdraget har sänkt marginalskatten mera för alla. Därför är Jörgen Johanssons prioritering av sänkt statlig skatt märklig.

Såväl totalt sett som fördelningspolitiskt är de höga kommunalskatterna ett större problem än den statliga skatten. Centerpartiets riksstämma i somras pekade också på att den kommunala skattebasen bör breddas för att den kommunala ekonomin ska kunna stärkas utan skattehöjningar.

Om exempelvis grundavdraget omvandlas till en statlig skatterabatt skulle den kommunala ekonomin stärkas utan att skatten behöver höjas. Genom att öka den statliga skatterabatten kan regering och riksdag så sänka marginalskatten för alla, utan att det påverkar den kommunala ekonomin.

Det är ett bättre alternativ för lägre marginalskatter än Jörgen Johanssons, att enbart gynna höginkomsttagarna genom sänkt statlig skatt. Det stämmer också bättre med Centerpartiets traditioner att föra en rättvisepolitik som utjämnar förutsättningarna mellan människor – inte ökar klyftorna i samhället.

Yngve Sunesson