Efter murens fall försökte Stasi förstöra sitt omfattande arkiv som innehöll akter om både vanliga DDR-medborgare och medarbetare till säkerhetspolisen – verkliga och förfalskade. Lyckligtvis lyckades inte försöken att förstöra arkiven helt. En stor del finns kvar och har nu i huvudsak gjorts offentliga i Tyskland.

En särskild del av Stasi-arkivet, de s k Rosenholz-akterna, fördes över till den amerikanska spionorganisationen CIA, som sedan har lämnat över handlingar som gällt andra länders medborgare till dessa länders säkerhetstjänster. Säpo har därför cirka femtio akter över personer som på ett eller annat sätt haft förbindelser med DDR.

Enligt Säpo har bara ett fåtal av dessa verkligen varit Stasi-agenter och de brott som begåtts är preskriberade. Övriga personer i akterna har haft mer oskyldiga kontakter med DDR. De har kanske visat intresse för besök i Östtyskland och blivit registrerade utan sin egen vetskap.

Mot den bakgrunden är ett allmänt offentliggörande av akterna tveksamt. Inte därför att det skulle påverka rikets säkerhet – DDR som stat är ju borta sedan över 20 år – men av hänsyn till enskilda personer som i många fall är helt oskyldiga. Men att finnas med på en lista över kontaktpersoner med den östtyska säkerhetspolisen kan leda till olika typer av problem, och det ska inte oskyldiga behöva stå ut med.

En helt annan sak är att forskare bör få tillgång till uppgifterna. Säpos vägran är – liksom kammarrättens nej till forskaren professor Birgitta Almgrens begäran att få studera handlingarna – obegriplig. Hennes arbete syftar inte till att publicera uppgifter om enskilda personer. Det går ut på att se mönster i diktaturen DDR:s kontakter med ett öppet, demokratiskt samhälle som det svenska.

Almgren har redan efter forskning i det tyska Stasiarkivet gett ut en bok om DDR:s relationer med Sverige. Det är denna forskning som skulle kunna få nya infallsvinklar med uppgifter från Rosenholz-akterna.

Birgitta Almgren planerar att överklaga kammarrättens senaste beslut till regeringsrätten. Förhoppningsvis inser denna högsta administrativa rättsinstans att hennes forskning inte på något sätt riskerar rikets säkerhet och öppnar Säpos gamla Stasiakter.

Yngve Sunesson

Ledare.