BNP-utvecklingen under sista kvartalet förra året var betydligt svagare än de flesta bedömare väntat sig, inklusive finansministern.

Totalt minskade BNP förra året med 4,9 procent. För 2010 har de flesta väntat sig en tydlig uppgång, men med den svaga tillväxten under sista kvartalet kan prognoserna omvärderas. Konjunkturinstitutet, som är regeringens viktigaste prognosorgan, kan komma att skriva ned sin prognos för 2010 års BNP-utveckling, förklarade generaldirektören Mats Dillén efter att ha sett de nya siffrorna för december.

För finansminister Anders Borg är den här utvecklingen inte enbart negativ. Inför höstens valrörelse är det inte ointressant för regeringen att kunna utöka de ekonomiska stimulanserna.

Borg flaggade också för det i sin kommentar till de nya BNP-siffrorna. Finanspolitiken ska förbli expansiv, förklarade han och gladde sig åt att statsfinanserna är så starka att det finns utrymme för ökade utgifter.

Därför kan säkert pensionärerna räkna med en relativt stor skattesänkning i vårbudgeten som läggs fram i april. Borg antydde också utökade arbetsmarknadsinsatser. Men också stimulansåtgärder riktade mot företagen behövs.

Från studenthåll påpekas att studiemedlen inte räcker för de utgifter som studenterna har. Höjda studiemedel skulle också kunna ingå i regeringens förslag i vårbudgeten.

En annan prioriterad grupp, som släpat efter i förhållande till många grupper, är barnfamiljerna, särskilt ensamstående föräldrar. Här behövs åtgärder, för att inte eftersläpningen ska fortsätta, kanske i form av höjt barnbidrag, allra helst i form av höjt bidragsförskott.

En orsak till att tillväxten under sista kvartalet blev så låg var att privatkonsumtionen inte ökade i den omfattning som prognosmakarna trodde. Inkomstutvecklingen har varit stark, men ändå har alltså konsumtionen inte ökat så mycket. Orsaken kan vara osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen, så att de som kan hellre sparar än konsumerar.

För att stimulera ekonomin är det klokt att göra satsningar på grupper med små ekonomiska marginaler, som studenter och barn-familjer. Då kan man räkna med att pengarna används för konsumtion, viket stimulerar ekonomin i sin helhet.

Också Riksbanken kan komma att ompröva sina planer. Många tror på en räntehöjning i sommar, trots att Riksbanken tidigare har flaggat för oförändrad ränta ända till sent i höst. Men med den nya, lägre tillväxttakten finns inte samma press på Riskbanken att höja räntan för att motverka en för snabb ekonomisk uppgång. Fortsatt låg ränta gynnar framförallt företag som behöver låna pengar för sin verksamhet, och det innebär ökade chanser till både nyinvesteringar och nyanställningar.

Det finns många tecken på att den ekonomiska utvecklingen är på väg att bli ljusare, inte minst optimism bland många företagare. Men BNP-siffrorna för det sista kvartalet visar att det är långt kvar innan ekonomin är tillbaka på normal nivå. Därför behövs en fortsatt expansiv politik både 2010 och en bit in i 2011.

Yngve Sunesson

Ledare.