Flera av kärnkraftverken har av olika anledningar varit avstängda mitt i kallaste vintern. Starten för två av dem skjuts nu upp ytterligare. Tredje reaktorn i Oskarshamn beräknas vara i full drift först i slutet av mars och återstarten av Ringhals 1 skjuts upp till den 16 mars. Även vid kärnkraftsverket i Forsmark går en av reaktorerna med kraftigt reducerad kapacitet.

Det har naturligtvis stor betydelse att en ansenlig del av elproduktionen på detta sätt oplanerat uteblir. Den svenska kärnkraften stod 2009 för bara omkring en tredjedel av elen i det svenska elnätet. Mindre elproduktion leder till höjda priser – både för vanliga konsumenter och för industrin.

Den uteblivna produktionen påverkar, genom att den nordiska elmarknaden är integrerad, också våra grannländer. De avstängda kärnkraftverken har till och med lett till politiska reaktioner. Norges statsminister Jens Stoltenberg (Arbeiderpartiet) säger att han ”pressar svenskarna” för att de avstängda kärnkraftverken ska starta så snart som möjligt.

Oavsett hur starkt trycket från den norska regeringen eller andra intressenter blir måste säkerheten hela tiden sättas i första rummet. Risken med ett elenergisystem som är så beroende av kärnkraften är att man vid kärnkraftverken börjar ta genvägar runt säkerhetsreglerna för att komma igång med att producera el. Det är nödvändigt att bolagen får stå till svars för att man inte lyckas leverera el som förväntat, men näringsministern måste också vara mycket tydlig med att man inte får tumma på säkerheten i kärnkraftverken.

Årets situation är en tydlig påminnelse om att storskaliga, komplicerade system för elproduktion i sig innebär risker för störningar. I det korta perspektivet finns det inga enkla lösningar, det enda som gäller är att företagen får ordning på sina kraftverk. På lite längre sikt borde det dock vara möjligt att anpassa samhället så att dessa situationer inte uppstår – eller åtminstone inte får lika allvarliga konsekvenser.

Det första som behöver göras är att minska behovet av el för uppvärmning. Elvärme leder till ett kraftigt ökat effektbehov under den kalla perioden av året.

Den andra viktiga delen är att minska beroendet av bland annat kärnkraft genom att bygga ut andra former av elproduktion, till exempel vindkraft och kraftvärme.

Johan Örjes

Kommentar.