Igår träffade näringsministern företrädare för de tre stora kraftbolagen för att höra vilka satsningar bolagen planerar på förnybar elproduktion och varför kärnkraften närmast kollapsade under förra året.

Elförsörjningen har tidigare baserats till ungefär lika stora delar på vatten- och kärnkraft. I fjol bidrog kärnkraften med bara en dryg tredjedel (36 %) av elförsörjningen. När Jan Björklund och andra kärnkraftsivrare mot bättre vetande fortsätter tala om hälften far de alltså med osanning.

Istället har bioenergi och vindkraft ryckt fram de senaste åren och bidrog i fjol med tio procent av elbehovet. Vindkraften nästan fördubblade sin kapacitet och gav drygt två TWh el – dubbelt så mycket som kärnkraftskramarna brukar hävda.

Regeringen satsar vidare på biobränsleeldade kraftvärmeverk och vindkraft för att stärka försörjningstryggheten i elsystemet. Elcertifikatsystemet garanteras nu till 2035, vilket gör att olika aktörer kan göra långsiktiga satsningar med stabila villkor.

Elcertifikatsystemet har visat sig vara ett effektivt system för att få fram ny förnybar elproduktion. Under de år som systemet har funnits har den ökat med nio TWh, framförallt i form av biobränsle och i viss mån vindkraft.

Fram till 2020 ska andelen förnybar energi totalt i energisystemet i Sverige öka till minst 50 procent. Det är en ganska blygsam ökning från 39 procent i dag, även om den är något högre än Sveriges beting på 49 procent enligt EU:s mål.

Redan i dag används 125 TWh bioenergi, vilket är mer än kärnkraft och vattenkraft ger sammanlagt. Dock är bara en begränsad del el.

2 000 nya vindkraftverk som ska ge tio TWh el är målet för utbyggnaden de närmaste tio åren. Även om vindkraftsbranschen är nöjd med ambitionsnivån skulle den kunna vara högre. Förra året byggdes 269 vindkraftverk.

Det är inte bara Sverige som satsar på vindkraft. EU planerar att vindkraften år 2020 ska stå för 17 procent av elproduktionen. Kina bygger mest vindkraft i världen och förra året byggdes elkapaciteten ut med 25 GW. Det var tre gånger så mycket som kärnkraften byggdes ut med i Kina i fjol.

Kina satsar också kraftfullt på solceller, och landet har flest solceller i drift per capita! Den globala utbyggnaden av solceller har varit större än kärnkraftsutbyggnaden de senaste fyra åren. Även Sverige borde satsa mer på solcellstekniken, men regeringen är nu mest inriktad på vind och bioenergi, vilket förstås ger snabbast resultat.

Näringsminister Maud Olofssons satsning på förnybar energi är berömvärd. Även om den svenska elproduktionen inte är fossilbaserad mer än vid enstaka tillfällen då kärnkraftverken stått stilla under kalla perioder, är det viktigt att fortsätta bygga ut den förnybara elproduktionen. Det överskott som förväntas kan exporteras och ersätter då i huvudsak kolbaserad el. Därmed har det god klimateffekt.

En annan viktig del i energipolitiken är energieffektivisering. EU har för första gången med energieffektivisering som ett delmål, och Sverige ska naturligtvis inte vara sämre än övriga EU-länder. Det är också det mest lönsamma. Energimyndighetens projekt för eleffektivisering i den elintensiva industrin visade sig ge dubbelt så stor besparing om det mål som sattes upp – till fjärdedelen av kostnaden. Och bara tiondelen så dyrt som kostnaden för nyproducerad el!

Elpriset har stigit i vinter till följd av kärnkraftens problem. Men på sikt lär elpriset hållas tillbaka tack vare regeringens åtgärder.

Yngve Sunesson

Ledare.