När V och MP ställde sig bakom Thomas Bodströms linje för ett par månader sedan var det närmast sensationellt. De båda partierna har tidigare stått i frontlinjen i motståndet mot lagringen av bl a telefonuppgifter.

Thomas Bodström var som justitieminister pådrivande för EU:s beslut. Som oppositionspolitiker har han varit kritisk till sin efterträdare Beatrice Ask för att direktivet inte införts i svensk lag. Därför såg han naturligtvis det som en stor seger när han fick med sig ledningarna för V och MP på sin linje.

Men oppositionen inom de båda partierna var för stark, vilket bl a avslöjades på HN:s debattsida den 27/2, då Mikael Hallberg och Jesper Berglund kritiserade Vänsterpartiets ledning för att svika partiets ideal. Nu har MP:s och V:s ledningar tvingats hoppa av uppgörelsen med Bodström och därmed i praktiken anslutit sig till Alliansens linje.

Deras agerande kan ha uppmuntrats av att den mäktiga tyska författningsdomstolen häromdagen olagligförklarade Tysklands lagstiftning på området och upphävde lagen. Telebolagen åläggs att radera alla lagrade uppgifter.

Den tyska författningsdomstolen kräver inte att all datalagring ska vara förbjuden, men för att en lag ska vara acceptabel måste reglerna för hur lagringen ska ske vara tydliga, säkerheten måste vara mycket stor så inte uppgifter kan ”läcka” till obehöriga, och uppgifter får lämnas ut endast vid allvarliga brott – inte för att exempelvis jaga fildelare.

Redan innan den tyska domstolens utslag kom hade nya EU-kommissionären Cecilia Malmström lovat att se över datalagringsdirektivet i höst. Förhoppningsvis leder det till ett beslut som tar större hänsyn till den personliga integriteten.

Planerna på att se över direktivet gör att det är än mindre angeläget för Sverige att införa det i svensk lag nu, trots att EU-domstolen kritiserat Sverige för att direktivet ännu inte införlivats i den nationella lagstiftningen.

Istället måste Sverige agera inom EU så att den utlovade översynen av datalagringsdirektivet leder till att den personliga integriteten sätts i centrum. Redan i dag lagrar många telebolag trafikuppgifter som grund för fakturering. Privata företag har fått rätt att begära ut sådana uppgifter för att kunna ställa krav på internet-användare som misstänks ladda ned musik och filmer på ett otillåtet sätt. Därför är det viktigt att tydliga begränsningar för hur lagrade uppgifter får användas införs, oavsett hur direktivet i övrigt utformas.

Att Alliansregeringen inte införlivat datalagringsdirektivet i svensk lag är bra med tanke på att så många frågetecken finns för hur det stämmer överens med rimliga krav på skydd för den personliga integriteten. Först när översynen av direktivet inom EU är klar bör regeringen ta upp frågan på nytt.

När nu MP och V anslutit sig till den åsikten efter en ”utflykt till Bodströmsamhället” råder alltså bred enighet om detta – under förutsättning att V och MP inte svänger igen i frågan.

Yngve Sunesson

Ledare.