Lite arbetsbyte ibland är nog inte så tokigt. När den före detta statssekreteraren i finansdepartementet, Ingemar Hansson, nu blivit generaldirektör för Skatteverket har han raskt fått erfara vad regeringens, ibland ganska teoretiska och verklighetsfrånvända beslutsfattande, får för konsekvenser i praktiken. I hans eget fall nu på Skatteverket: skenande underskott, behov av stora personalavgångar, och försämrad service och skattekontroll. Och finansministerns optimism till trots är detta problem som inte är helt lättlösta.

Det var kanske en och annan som gillar att ligga i skattelagarnas utmarker som gjorde vågen igår morse. Skatteverkets ekonomi är i så dåligt skick att de tvingas skicka in en krisplan till finansdepartementet. Och om vissa delar i denna skall följas blir konsekvensen sämre kontroll, mindre deklarationsgranskning och färre uppföljningar av annat tveksamhet.

Men det gäller nog att inte ta ut denna ”glädje” i förskott. För även om kontrollen skulle minska blir den inte noll. Och risken är snarare stor för felaktiga beslut, onödiga utredningar och i en del fall kostsamma processer och skattetillägg.

En annan del av de åtgärder som kan bli nödvändiga är neddragning av servicen, till exempel verkets frågesvar. Denna har redan rustats ned under en följd av år och det är allt färre som anser att de får den information de behöver vid en kontakt med verket. Kvaliteten på de svar som ges varierar också högst påtagligt.

Det finns flera förklaringar till att Skatteverket nu hamnat där de hamnat. Förutom de som relaterats ovan och som har koppling till regeringens anslagsgivning, handlar det om att man fått nya uppgifter utan motsvarande ökning av resurserna. Ett tydligt exempel är de så kallade rut- och rot-avdragen. Andra är arbetet med ID-kort, där volymerna blivit större än beräknat.

Från fackets sida framför man kritik mot att det satsats stora pengar på IT och kanske i för snabb takt. Nedläggningen av skattekontor och samordningen med Försäkringskassan till gemensamma servicekontor på många orter, Falkenberg såväl som Varberg, har enligt fackförbundet ST, också ”kostat väldigt mycket”.

Även om IT-satsningen såväl som nedläggningen av många lokala kontor kommer att spara pengar på sikt så har dessa åtgärder också en baksida.

Att kunna deklarera med hjälp av datorn på internet eller med ett sms från mobiltelefonen, uppskattas säkert av många deklaranter. Men det leder samtidigt till ett större avstånd, ja närmast ett främlingskap, mellan skattebetalarna och skattereglerna. Detta kostar också, både demokratiskt och genom att många gör fel utan att veta om det. En långt bättre väg är att skapa enklare regler och mindre krångel och där syndar Skatteverket inte sällan själva i sin normgivning och med vilka rättsprocesser man driver.

Den minskade närvaron ute i kommunerna minskar lokalkännedomen, kontakterna med allmänheten och försämrar servicen till skattebetalarna. Det är numera allt färre som kan gå upp till sitt lokala skattekontor och diskutera sina skattefrågor med den som handlägger dem. En återgång till gamla tiders taxeringsnämndsordförande som hade koll på varenda gris en bonde hade är kanske inte önskvärt. Men att ha kännedom om vilka pizzerior som öppnar i närområdet och att de har kommit in i systemet på rätt sätt, är knappast fel. Det kan man numera på allt färre ställen och det kommer att märkas på att det så kallade skattefelet växer.

Bengt Wernersson

Ledare.