Det är ingen tvekan om att företagarna och företagandet är Centerns främsta fokus i den här valrörelsen. Precis som det har varit under hela mandatperioden. Detta var också tydligt under Ekots partiledarintervju med C-ledaren Maud Olofsson på onsdagsmorgonen.

När Olofsson skall prioritera bland Centerns förslag inför valet handlar allt direkt eller indirekt om företagande. Det är utvidgat Rut-avdrag, sänkt tjänstemoms och sänkta arbetsgivaravgifter. Men i förlängningen handlar det naturligtvis också om förbättringar för enskilda genom billigare och fler hushållsnära tjänster, minskade kostnader för vissa tjänsteköp som frisering och restaurangbesök samt fler arbetstillfällen när det blir billigare för företagen att anställa.

Maud Olofsson och Centern håller fast vid gammalt, sunt bondförnuft: Man måste så först innan det går att skörda (jämför citatet härintill). Det går inte att fördela resurser som inte är skapade. Och för att kunna genomföra viktiga och angelägna reformer för ökad välfärd för prioriterade grupper som äldre, handikappade, barnfamiljer, så finns det ingen bättre väg än genom tillväxt och nya arbetstillfällen.

När utfrågningen handlade om detta, till exempel om att reformera las för att underlätta för företagen att anställa och minska trösklarna in på arbetsmarknaden för ungdomar, invandrare och långtidsarbetslösa, var Maud Olofsson på ”sin mammas gata”. Något svårare hade hon att förklara varför Vattenfall tillåtits att köpa kolkraftverk ute i Europa när de nu bör sälja samma verk. Här behöver hon och Centerpartiet utveckla sin argumentation.

Maud Olofsson talade välgörande klarspråk om att det är rimligt att det skiljer i skatt mellan lön och pension. En åsikt som hon för övrigt fick välgörande stöd för i en artikel på DN Debatt på onsdagen. När hänsyn tas till att löneavgiften för en löntagare som tjänar 14 000 kronor i månaden uppgår till 1 250 kronor medan jobbskatteavdraget bara är på 954 kronor så blir det ju tydligt att det inte finns någon ”pensionärsskatt”. Löntagarna betalar alltså mer.

skatteskillnader, visserligen betydligt mindre än dagens jobbskatteavdrag, har dessutom funnits tidigare i det svenska skattesystemet. Då under namnet förvärvsavdrag. Och ett sådant behövs också, helt enkelt därför att det kostar att arbeta, i form av dyrare mat, arbetskläder, resor till och från arbetet, A-kasseavgift med mera. Ingen av dessa kostnader har den som är pensionär.

Populärt och kortsiktigt röstvinnande var kanske inte detta besked. Men klartext brukar vara det som vinner i längden. Pensionärer är dessutom eftertänksamma och kloka, och definitivt inga som det går att ”köpa” med aldrig så fett valfläsk!

Bengt Wernersson