Aktiv politik har först den här mandatperioden ingått i majoriteten tillsammans med Allianspartierna. Tidigare har AP styrt tillsammans med S och MP en mandatperiod (1994–98) men oftast varit ett oppositionsparti – vissa skulle säga missnöjesparti.

Valprogrammet blandar stort och smått och präglas kanske av den direktdemokrati som AP skryter med – öppna möten varje måndag för att lyssna på förslag från medborgarna. Att partiet först i sista minuten bestämde sig för att ställa upp i valet ännu en gång kan ha bidragit till att programmet känns magert.

Mer kameraövervakning för att begränsa skadegörelsen är en av de punkter som AP för fram. Partiet vill också riva viadukten över Strandvägen och skära av brofundamenten i Ätran från den gamla järnvägsbron.

På de tunga politiska områdena äldreomsorg och utbildning är det svårare att hitta krav som är unika för AP. Att göra gymnasiet till en kommunal friskola är dock en intressant idé som hela majoriteten borde kunna nappa på, om det finns intresse bland personalen.

Folkpartiet är ett etablerat parti med vana vid att skriva program – som inte säger någonting. Vem motsäger att ”skattemedlen skall efter noggrann prövning användas där de bäst behövs”?

Partiledarens engagemang i skolfrågorna har inte smittat av sig på den lokala partiavdelningen i någon större grad, men att det ska finnas extra resurser motsvarande en specialpedagog per 120 elever är en konkretisering som verkar förnuftig.

I övrigt är det tydligaste FP-kravet att avveckla huvuddelen av de kommunala bolagen. ”Endast allmännyttig verksamhet skall bedrivas av kommunen”, skriver partiet – dock utan att ange exakt vad det innebär. Men elhandeln inom FEAB liksom entreprenadverksamheten inom FEAB och Favrab ska säljas, liksom biogasbolaget när verksamheten stabiliserats.

Att låta principerna ta över ”sunt förnuft” är aldrig klokt. I många fall är det rationellt att bedriva kommunal verksamhet i bolagsform, särskilt när det handlar om tekniska verksamheter. Hittills har också energiverksamheten gett kommunen ett gott nettotillskott som kunnat användas för skola och omsorg.

Kristdemokraterna verkar mer samstämda med sitt riksparti genom att en god del av kraven handlar om vård och omsorg. Det handlar till exempel om fler familjecentraler och en anhörigcentral på nya Tallgläntan.

Men KD för också fram konkreta stadsmiljöförslag. Centrumnära bostäder utmed Ätrans östra åstrand, högre hus i Falkenberg för att erbjuda havsutsikt, kulturskoleverksamhet i Möllevägsskolan och att återställa Gåsatorget är intressanta förslag som säkert kan ge anledning till lokal debatt.

Huvudfrågan för de tre småpartierna i majoriteten är om de ska få röster nog för att behålla sina två mandat eller till och med ska kunna öka till fyra (ofta blir det jämnt antal eftersom kommunen har två valkretsar där mandaten fördelas utan utjämningsmandat). Att FP och KD ska kunna få så många unika kommunala röster på sina lokala krav är dock knappast troligt. Och AP får fortsätta hoppas på missnöjda väljare som inte är nöjda med något av de rikstäckande partierna.

Yngve Sunesson

Ledare.