Delaktighet i vården gör oss friskare snabbare. Att svenska patienter i praktiken ofta nekas möjligheten är därför ett misstag som påverkar såväl folkhälsa som ekonomi.
Så varför har svenska vårdgivare haft så förtvivlat svårt att efterleva de krav på informerat medinflytande som finns?
En kvarlevande auktoritär tradition i relationen i relationen mellan läkare och patient är en förklaring, enligt en färsk rapport från myndigheten för vårdanalys.
Bristande läkaracceptans för exempelvis vårdgarantin, eller missförstånd är andra skäl som hålls fram.
–Vårdgivarna kanske tycker sig ha informerat, men glömt att försäkra sig om att kolla om patienten förstått, säger Petra Zetterberg Ferngren, huvudsekreterare i Patientmaktsutredningen.
Därför är en förtydligad informationsplikt ett viktigt inslag i det förslag till patientlag som utredarna presenterade i går.
God och tillräcklig information är avgörande för att patienten skall kunna utnyttja sin rätt till medbestämmande över behandlingar, vårdplanering med mera.
Med välinformerade och delaktiga patienter minskas dessutom risken för medicinska misstag.
En annan patienträttighet som respekterats dåligt är rätten till förnyad medicinsk bedömning.Den har inte fått det genomslag som det var tänkt, bland annat för att vissa specialister ogärna lyssnar på konkurrerande kolleger.
Utredarna konstaterar också att villkoren varit för snäva. Därför föreslås en utvidgning, som samtidigt innebär en förenkling.
Om det är fråga om livshotande eller svår sjukdom skall patienten ha rätt att få en second opinion.
Detta kan fler vinna på än den enskilde patienten. Genom att ytterligare läkare konsulteras kan nya metoder och medicinska landvinningar spridas i vården, vilket höjer kvaliteten.
Med ökad valfrihet, vilket utredarna förslår, stärks dessutom patientens rätt att få en ny bedömning av specialister verksamma i ett annat landsting.
Valfriheten har också ett egenvärde. Patientforskning har visat att de som gör aktiva val ofta är mer nöjda med vården.
Att ge människor som bor på en ort, men pendlar till jobbet på annan ort, friheten att välja vårdgivare där det passar bäst är ett bra förslag från utredarnas sida.
Det som saknas är sanktionsmöjligheter att tillgripa mot dem som inte följer lagen
Det är alltför vanligt att befintliga lagar och bestämmelser inte följs och system för ansvarsutkrävning är obefintliga löd en viktig slutsats i den senaste rapporten från myndigheten för vårdanalys.
Det problemet råder den nya patientlagen inte bot på. Några möjligheter att ta i med hårdhandskarna mot misskötsamma landsting/regioner finns inte. Det är en brist.
GP 1/2 -13