Fler datorer kan ge färre lärare
Relaterat
Med anledning av HN:s reportage 28 november från budgetfullmäktige, och Jan Sture Neumans insändare 1 december vill Folkpartiet framföra följande.
Redan på 80-talet insåg Folkpartiet att datoranvändning i skolan hörde till framtiden. Vi motionerade om att alla elever på högstadiet skulle ha tillgång till en dator. Tiden var inte mogen, och det blev inte verklighet förrän för några år sedan då en-till-en projektet startade.
Datorer är, med rätt pedagogik och användning, ett fantastiskt hjälpmedel och stöd i elevernas skolarbete.
När projektet startade framförde vi tveksamhet inför hur det skulle finansieras. Kostnaderna för EN dator är drygt 300 kronor per månad. En del pengar kommer tillbaka om eleven friköper sin dator efter tre år. För en skola med 500 elever betyder det närmare två miljoner kronor om året.
För att stimulera skolorna till att gå med i projektet subventioneras det med hjälp av utvecklingspengar under de första åren, och efter tre år skall skolan själv finansiera projektet. Detta är baksidan av projektet, något man talar tyst om nu när vi har blivit landets it-kommun.
En del av kostnaderna kan betalas genom minskat anslag till materiel och läroböcker, men huvuddelen måste finansieras genom minskat antal lärartjänster. Två miljoner kronor motsvarar 4 -5 lärartjänster.
I Folkpartiet är vi övertygade om att det behövs en pedagogisk ledning och styrning för att eleverna skall tillgodogöra sig datorernas fördelar. Detta är speciellt viktigt för elever i behov av särskilt stöd i sin inlärning. Vi anser därför att det är synnerligen olämpligt att huvuddelen av finansieringen måste ske genom minskat antal pedagoger.
Enligt vår uppfattning innebär ett minskat antal lärare en sänkt kvalitet i skolan. Den framtida finansieringen bör ske på ett sådant sätt att kvaliteten i undervisningen garanteras.
Vi ser fram emot en tydlig konsekvensbeskrivning, där skolorna redovisar hur många lärartjänster projektet kommer att kosta och hur kvaliteten kommer att påverkas om inte någon annan finansiering tillkommer. Även om datorer är ett mycket bra komplement så kan de aldrig ersätta lärare i skolan.
Lars Fagerström
Gruppledare för Folkpartiet
Tipsa oss!
Fler lärare eller fler datorer? Diskutera!
Senaste kommentarerna:
Skrivet 6 dec 2009 07:28 Kerstin Angel (Ej registrerad)
Min frustration är stor när jag läser Fagerströms inlägg!
Vi har ett jätteproblem! Allt för många barn stämplas som misslyckade i svenska skolan. Det lilla barnets drivkraft och glöd för att ständigt lära nytt släcks i skolan, istället för att som det borde vara, "ta fyr" ordentligt och brinna resten av livet. Just nu har vi 1776 personer anställda inom BUNs verksamhet: Naturligtvis är lärarna den viktigaste resursen i lärprocessen. När En-till-En är fullt utbyggt kan det vara så (om priset på datorer och lönenivåer inte ändrats!?) att det kostat 5-7 tjänster. I gengäld har En-till-En gett bl a; Lugnare arbetsmiljö för elever och personal; Effektivare tidsnyttjande för läraren eftersom man slipper "rigga" salen med teknik, slipper kö till dator, mindre kopiering osv; Otroligt bra hjälp för elever med t ex Dyslexi och detta utan att exkluderas från den vanliga klassrumsmiljön, Eleverna tycker det är roligare i skolan! osv, osv Vilket är det stora problemet?
Skrivet 6 dec 2009 11:55 datorn är roligare utan lärare (Ej registrerad)
Smart tänkt Kerstin Angels! Lärarna har en massa tid över pga att de fått datorer. Varför inte dela ut datorer till alla från dagis till gymnasiet. Lämna dem ensamma så får de ännu roligare med sina datorer och BUN kan spara in 1000 tjänster!
Skrivet 6 dec 2009 20:21 Jan Sture Neuman (Ej registrerad)
Det som Kerstin Angel inte nämner i sin uppräkning av datorns fördelar är ökad kunskap. Det är skolans främsta uppdrag men om en-till-en bidragit till det säger KA ingenting, trots löften om uppföljning av resultat, särskilt i matte och svenska. Att det blivit lugnare och att eleverna tycker det är roligare, att datorer blivit lättillgängligare etc är underordnade målet om ökad kunskap. Det finns inga bevis för att konceptet med datorbaserad pedagogik - 1-1- ger ökade kunskaper. Tvärtom pekar siffrorna från Skolverket nyligen på att det blivit sämre på de skolor som haft datorsatsningen och för hela kommunen.
"Allt för många barn stämplas som misslyckade i svenska skolan," skriver KA. Vem "stämplar", vad är att "stämpla"? Om lärare finner att elever av olika orsaker inte lyckas (krav måste finnas) är det väl en del av deras jobb att undersöka och fastställa detta, för att kunna sätta in lämpliga åtgärder? Förhindrar en egen dator att barn "stämplas som misslyckade"? Förbryllande.
Skrivet 7 dec 2009 10:40 Magdalena (Ej registrerad)
Alltså, varför vara så bakåtsträvande? Barn idag behöver lära sig hantera datorer, alla skall ha rätt till en dator. En - en är bra på det sättet. Det som inte är bra är när det sparas in på lärare. Jag har en femåring som skall börja skolan nästa år, jag är orolig. Jag är inte orolig på grund av datorerna, det får hon lära sig hemma, hon får redan nu öva på att skriva både för han och på dator, bägge sätten är nyttiga och roliga att kunna. Det som gör mig orolig är snarare det faktum att hon kommer sitta i en klass med 20 andra elever och inte bli sedd, inte få sitt intresse för skrivande och läsande tillgodosett. Detta är det stora problemet och det har inget som helst med datorer att göra! Projektet med egen dator börjar i högstadiet, se till barnen i låg och mellanstadiet istället, det är där grunden för god studieförmåga läggs, blir man inte sedd och hjälpt där så går resten av skoltiden åt pipan!
Skrivet 8 dec 2009 23:42 Tullbrolärare (Ej registrerad)
Kerstin Angel är ett klockrent exempel på när lekmän ger sig in poltiska uppdrag som de inte behärskar eller ens förstår. Att rigga salen tekniskt tar 1 minut och att få lugn på eleverna tar ytterligare en minut. Att använda datorn som ett objekt för att skapa lugn och ro för personal och eleverna är helt befängt. Vi behöver självklart datorer men de skall ses i rätt sammanhang och som ett komplement till befintlig och beprövad inlärningsmetodik och pedagogik. Att sedan eleverna tycker det blir roligare i skolan måste väl vara att de får chansen att spela spel på rasterna för det är väl inte ordbehandlingsprogrammen som lockar?