För en dryg vecka sedan läste jag i GP hur en av tidningens uteätare ”klargör” vad som gäller för dricks i Sverige. Mina ögonbryn höjdes inte bara en gång när jag läste uteätarens förlegade och i delar helt okunniga uttalanden. Uteätaren påstår till synes på fullt allvar och med beräkningsexempel att gällande kutym på restaurang är att alltid betala dricks. Eftersom just frågan om dricks, som jag av skäl som framkommer nedan aldrig betalar i Sverige, många gånger kan reta mig kan jag inte låta bli att kommentera uteätarens åsikt.

Det verkar som om uteätaren saknar kunskap bakåt när det gäller dricks och dess avskaffande. Förr, och det är nu länge sedan, byggde betalningen av servitörer på ett system där dricksen utgjorde en del av lönen. Så är det inte längre. Nu är – eller ska i var fall vara – alla servitörer anställda med avtalsenliga löner som utgör full betalning för utfört arbete. När denna ordning infördes upphörde meningen med dricksen. När jag går ut på restaurang förväntar jag mig, och har rätt att förvänta mig, en betjäning som är fullgod och som tillgodoses allt efter bl.a. prisläge. Jag ska, genom att betala det pris som står på menyn, fullt ut ha betalt för de tjänster restrangen tillhandahåller. Någon kutym att betala dricks på det sättet uteätaren påstår finns alls icke, mer än möjlighen hos vissa personer. Och hos en del saknas egentligen acceptans för dricksen men det finns en rädsla för att göra fel, därför betalas ändå dricks. Utvecklingen när det gäller dricks är mer åt det kontinentala hållet som uteätaren nämner mera i förbigående, dvs. dricks ges inte utan betalning sker av det belopp som anges på notan. Och varför skulle just anställda på restauranger ha extra betalt. Det finns andra serviceyrken också, t.ex. hotellstädare. Ock i de allra flesta fall, där du blir mer väl bemött än du kunnat tänka dig, är det rent av brottligt att ge ”dricks”, t.ex. till handläggaren av ett bygglovsärende; det är en muta att betala den personen extra och den som betalar kan straffas med fängelse.

Sedan till det helt okunniga. I USA utgör dricksen en del av lönen. Många anställda på restauranger har en mycket låg lön i vissa fann nästan obefintlig, en lön som inte går att leva på. En del av lönen är – till skillnad mot i Sverige – dricksen. Samma sak gäller hotellstädare, en stor del av lönen är dricks; du förväntas lägga minst 1 dollar/person/natt till städaren på hotellet. Och för att ta ytterligare ett exempel där USA och Sverige skiljer sig åt är anställda i vissa affärer, t.ex. klädaffärer. Lönen baseras på försäljningen, och då gäller det att ligga i.