På bordet ligger stickbeskrivningar, garner och halvfärdiga stickalster. Hyllorna, fulla av garner i alla färger du kan tänka dig, inspirerar till stordåd. I rummet innanför en garnbutik i Falkenberg pågår det skapande arbete varannan torsdagskväll. Här produceras allt från mössor, vantar, halsdukar och väskor till tofflor. Deltagarna söker sig hit i höstmörkret från Falkenberg, Varberg, Rolfstorp och Träslövsläge.

Ulrika Augustsson, Falkenberg, stickar på något som ser ut som jättetofflor. Men hon försäkrar att när hon kört dem i tvättmaskin i varmt vatten blir de tovade och alldeles lagom som julklappstofflor till farfar.

- Jag kan inte sluta sticka och kommer absolut att fortsätta gå kurser här. Det är så roligt och jag har fått så fint mottagande.

Hon berättar att en kompis lockade henne att börja sticka. För två terminer sedan var hon helt novis. Nu har hon blivit en hejare på stickorna. Hon har all anledning att vara stolt över sin färdiga mössa och sin halsduk. Övriga deltagare har kommit olika långt i stickningens irrgångar. Man hjälps åt när något trassat till sig. Några minns stickvågen på 1970-talet då "alla" stickade. Med vuxna barn blir det i dag istället tröjor till barnbarnen. Och glesstickade halssjalar i glada färger ser ut att vara populärt i år.

Stickinstruktören Pia Eliasson finns för alla som behöver tyda en stickbeskrivning eller få hjälp att plocka upp en tappad maska. Oftast hinner hon inte sticka något själv på kurskvällarna. Hon tipsar om att bara använda rundstickor och sticka fram och tillbaka för att spara axlar och armar. Hon kör hit från Träslövsläge bara för det är en så inspirerande att hålla kursen i en garnaffär. Hon är inne på tredje året nu och det är ett samarbete med ABF och Ingrid Setteryd som driver butiken StickaLätt. Till vintern kommer Pia att dubbla kursen. Det är många som vill vara med. Till vardags arbetar hon hemma med bokföring. Ett ensamt jobb. Här får hon träffa likasinnade och möjlighet att sprida kunskap om stickningens konst.

- Det är så viktigt att föra det här kulturarvet vidare. Det är nog därför jag håller på med kurserna. Och så har vi så roligt och pratar om allt mellan himmel och jord. I höst har vi också en manlig deltagare, som tyvärr inte kunde komma i dag, men som trivs alldeles utmärkt i gemenskapen. Efter att ha gjort sitt livs första mössa har han nu gått vidare med en halsduk.

Pia har alltid hållit på med att sy, brodera, sticka och andra kreativa sysslor. Hon lärde sig sticka redan när hon var fyra år av sin mormor som var sömmerska. Innan hennes farmor gick bort såg hon också till att lära sig frivolitetens hemligheter. En textilteknik som inte så många kan i dag och där en spets knyts med hjälp av en skyttel.

Lila i olika nyanser verkar vara hösten stora färg i stickningens värld. Pia rekommenderar deltagarna att använda sig av naturmaterial som bomull, lin, ull och silke. Dessutom finns det nya roliga material att prova. Till exempel garn av bambu, mjölkfibrer, bananblad och återvunna saris.

Klockan börjar dra sig mot halv åtta och Pia sätter på kaffet. En liten paus innan man lyfter stickorna igen. Deltagarna får hela tiden nya idéer och modeller som de vill testa. Handledsvärmarna med pärlor i som Pia har gjort är så vackra och lockande att prova på. Och för den som oftare vill träffa stickkompisar eller få stickråd finns möjligheten att komma till stickkaféet som håller öppet varannan vecka i butiken.