Rebecca Kling är född och uppvuxen i Bua och hit har hon återvänt två gånger - först efter ett par år i Göteborg, där hon fick sitt första arbete som barnskötare. Då kom hon tillbaka för att arbeta på förskolan Fyren i Bua. Sedan blev det ett halvår i Smålandsstenar.

– Men jag kom tillbaka hit till Bua igen och till samma arbetsplats. Och där är jag kvar än, säger Rebecca och skrattar. Ett riktigt inventarium har jag blivit. Det är till och med så att barn jag hade när jag började har hunnit få egna barn som jag nu har hand om. Det är roligt!

Vad är det som är så speciellt med Bua?

–  Närheten till havet, billigt boende, trivsamt – det är väldigt många som flyttar tillbaka hit när de pluggat klart och bildat familj. Och själv känner jag ju nästan alla.

Varför blev du barnskötare?

– Mamma var dagbarnvårdare och vi hade alltid huset fullt av barn. Själv passade jag gärna barn och det var ingen tvekan om att jag ville ha det som arbete också.

Och det har du aldrig ångrat?

– Nej! Det har varit roligt att följa utvecklingen av Fyren. Det började som ett föräldrakooperativ med en avdelning i en villa. Sedan har verksamheten växt och vi flyttade för några år sedan till Gärdskulleskolan och har växt ytterligare, så nu har vi fyra avdelningar och sammanlagt 65 barn. Och vi är fortfarande fyra kvar från den första tiden, även om en håller på att trappa ner.

Du är med i Pingstkyrkan i Bua?

– Ja, jag är född och uppvuxen med Pingstkyrkan, gick i söndagsskola och till pysselstunder - det har helt enkelt alltid varit en del av livet.

Vad gör du när du är ledig?

– Jag tränar på gymmet i Bua, umgås med kompisar, läser böcker, slappar lite. Och så gör min fästman Fredrik och jag gärna små utflykter.

Fredrik ja, berätta hur ni blev ett par?

– Vi fick kontakt genom den kristna sajten Solid love. Det var för ett år sedan. Det stämde från allra första början, och det dröjde inte länge innan Fredrik flyttade hit från Kungsbacka. Vi förlovade oss den 23 april ifjol och nu har familjen fått tillökning med katten Tassimo också. Jag kan inte få egna barn men vi känner båda att vi inte är utan barn - vi har syskonbarn som betyder jättemycket för oss och jag har ju barn omkring mig hela dagarna.

Vad är det bästa du har gjort?

– Utan tvekan att jag träffade Fredrik! Han är min stora kärlek!

Vad händer under ditt 41:a år?

– (Skratt) Nu väntar väl alla på bröllop och det ska det ju bli, men vi har inte planerat något än. Och så står vi på kö för en större lägenhet, helst en 4:a så att vi har plats för gäster när Fredriks familj kommer och hälsar på från Torsby.

Och födelsedagen, hur firar du den?

– Jag har faktiskt undanbett mig firande men Fredrik ska hitta på något. Och jag måste säga att det känns jättebra att fylla 40 - en ny milstolpe i livet.