– När jag är hemma kan jag bli orolig över framtiden, för jag har lite problem med hälsan. Och kvinnor har alltid jobb att göra hemma. Så jag längtar alltid hit för jag vill studera!

Ayshe kom tillsammans med sin man Dzhevat till Varberg för tre år sedan. Men de har faktiskt varit på väg att flytta till Sverige tidigare. De fanns med i den stora grupp bulgarienturkar som kom till Värö 1989.

– Men då kunde vi inte stanna utan återvände hem igen efter ett år, berättar Ayshe.

De har dock alltid haft kvar kontakten med Varberg, eftersom Ayshes svåger och svägerska blev kvar här.

– Och när Bulgarien kom med i EU bestämde vi oss för att vi ville försöka skapa oss ett nytt liv här. Bulgarien kanske blir ett bättre land i framtiden men det är inte bra nu. Vår son Yusuf kom hit några månader efter oss, och han läser också svenska nu.

Maken Dzhevat har arbete som målare och jobbar långa dagar, så han hinner inte studera. Men han har en svensk arbetskamrat, så han lär sig också lite svenska, säger Ayshe.

Ayshe läste svenska på SFI i sex månader, sedan började hon på komvux och läste in grundskolan. Och nu har hon satt igång med gymnasiestudierna.

– Det är mycket mer läxor nu. Jag läser svenska, matematik, datakunskap, samhällskunskap och naturkunskap, säger hon.

Ibland blir hon lite otålig, vill att det ska gå fortare att lära sig saker.

– Men jag vet ju att det är bättre att gå långsamt fram, hjärnan fungerar bättre då, skrattar hon och berättar om hur hon läser romaner på svenska för att träna språket.

– Jag har läst Yassar Kemal på svenska. Det var så bra att jag grät. Nu läser jag Kameliadamen av Alexandre Dumas. Den är också bra.

Cafeterian på komvux är samlingspunkten för många av eleverna. Här sitter Ayshe gärna med sina vänner och diskuterar.

– Jag har både svenska vänner och vänner från andra länder. Vi hjälper varann, jag kan fråga svenska kvinnor som läser här när det är något jag inte förstår, och mina invandrarvänner och jag pratar om allt. Vi kan stötta varandra, för även om vi kommer från olika länder sitter vi i samma situation här.

Ayshe lägger så mycket kraft hon kan på studierna. Hennes hälsoproblem, krånglande njurar och högt blodtryck, gör att hon måste gå på provtagningar på sjukhuset varje vecka.

– När jag studerar kan jag släppa tankarna på det och tänka på framtiden på ett bra sätt. Jag vill läsa vidare när jag klarat gymnasiestudierna. Jag skulle vilja bli förskollärare eller barnskötare, för jag tycker om att arbeta med barn.

Saknar du ditt hemland?

– Ja, första året här var lite svårt. Jag saknar mina vänner, vårt hus och vår trädgård. Jag hade mycket blommor... Och det är lite svårt att vänja sig vid klimatet. I Bulgarien är det varmt sju–åtta månader om året, här är det varmt en månad.

– Men jag vet att det är bättre för oss att leva här, det är ett mycket bättre samhälle som låter människor studera och utvecklas.

Har du någon önskan om framtiden?

– Ja, jag önskar att vi kunde hitta en bostad inne i Varberg. Vi söker hela tiden. Det är svårt för mig att bo här ute, eftersom jag måste åka till sjukhuset så ofta. Och jag vill så gärna ha kontakt med svenskar och lära mig mer svenska.