Alltsammans började när Per-Göran ville överraska sin äldsta dotter Monica. Han köpte en kanariefågel till henne när hon var liten och sedan dess är har han varit fast. I dag har Per-Göran ett 25-tal kanariefåglar och flera papegojor i fågelhuset som han byggt vid sin bostad på Strandabjärsvägen, inte långt från Stråvalla strand.

Att han har gott handlag med sina exotiska fjäderfän är ett som är säkert. När Per-Göran öppnar luckan till papegojan Viggos bur kommer den gröna amazonen genast ut och sätter sig på hans arm. Förtroendet är ömsesidigt från första stund.

– Jag tycker det är skoj med fåglar men har alltid haft det här som en hobby bara, berättar Per-Göran sedan Viggo satt sig på hans axel.

Per-Göran håller också på med uppfödning. Hannar och honor hålls så här års åtskilda men snart är det dags att låta dem para sig. Per-Göran vet precis vilka som passar bäst ihop för reproduktion och får naturen ha sin gång blir det tillskott i det Anderssonska fågelhuset efter bara 13 dagars ruvande.

Väröbo blev Per-Göran för sju år sedan. Att han ursprungligen är Göteborgare hörs med all önskvärd tydlighet, född i Johannebergs församling som han är. Han är i grunden byggnadssnickare och arbetade som sådan på olika byggen i flera år. Därefter blev Göteborgs hamn hans arbetsplats i inte mindre än 37 år. Där kom hans färdigheter som snickare väl till pass men på sitt visitkort kunde han också sätta hamntekniker.

– Vi bodde i Ruddalen tidigare men huset blev för stort när barnen var utflugna. Jag ville ut på landet och såg i en annons att det fanns en tomt till salu här nere. Både frugan och jag fastnade för det idylliska läget och 2002 började jag bygga, berättar Per-Göran.

Det praktiska handlaget kom väl till pass även vid husbygget. Per-Göran nöjde sig inte med att uppföra ett hus till sig och sin fru Inga-Maj. Fåglarna fick också en egen boning. På tomten har han också byggt sig ett rejält garage.

– Som gammal snickare har jag kunnat göra det mesta själv. Och teglet kommer från Belgien och finns väl knappast att få tag i här i Sverige, berättar han.

För några år sedan kände Per-Göran att något inte stod rätt till i kroppen. Han blev trött och andfådd för det minsta lilla och en noggrann läkarundersökning gav vid handen att hjärtat behövde en rejäl översyn. 2004 bypass-opererades han på Carlanderska Sjukhuset i Göteborg och sedan dess leker livet igen.

– Det blev jättebra. Jag känner mig i fin form nu, säger han.

Vid årsskiftet gick Per-Göran i pension även om det är först i morgon han fyller 65 år. Att han kommer att sitta och rulla tummarna i fortsättningen är uteslutet. Vid sidan av fåglarna är båtliv hans stora passion. Så är han också född med bohusgranit i märgen och saltvatten i ådrorna eftersom hans mamma kom från Stora Kornö, den idylliska ön mellan Lysekil och Smögen.

– I Bohuslän har jag min släkt men jag har ju havet nästan inpå mig även här och det passar mig fint. När det bara blir lite vår så blir det fullt upp för mig, det är båtar som ska i sjön och det är en massa annat som ska göras. Jag vet knappat hur jag ska hinna med allt som pensionär.