För en järnlady spelar åldern ingen roll
Vissa kallar henne linslus. Och det är ingen överdrift att påstå att hon ibland skapar rubriker och ofta figurerar på bild i ortspressen. Men det är sådant som händer den som tror på sin sak och inte tvekar att stå upp för sina åsikter.
Relaterat
Fakta
Lite om Maj-Britt Rane Andersson
Född: 3 mars 1940, uppvuxen i Falkenberg
Familj: Maken Tore, två barn och sju barnbarn.
Yrke: Politiker sedan 30 år tillbaka.
Intressen: Barnbarnen, musik, läsa och promenera.
Senast lästa bok: När förnuftet sover av Inger Alven.
– Vill man vara med i politiken så får man hålla sig på framkanten. Och om man ser linslus som något positivt så har jag försökt vara med där det händer något som berör människor. Jag vill visa att jag är engagerad och tack vare att jag ofta är med i tidningar så får jag mycket samtal hem, säger hon.
Ibland kan det bli lite för mycket även för en järnlady. Som den gången sociala distriktsnämnden vägrade betala resan för en libanesisk kvinna som ville åka tillbaka till sitt hemland för att testa om hon skulle flytta tillbaka. Kvinnan stämde nämnden och både Maj-Britt, som var ordförande, och övriga ledamöter fick böta.
– Det gav eko i hela landet. Jag har väl aldrig varit så mycket i tv och tidningarna som den gången. Men för en gångs skull stod alla på min sida, säger hon
Detta hände för länge sedan och som alltid fanns Tore, livskamraten sedan 48 år, vid hennes sida och backade upp i stormen. Det var han som tog emot flest samtal när telefonen ringde oavbrutet.
– Han har alltid funnits bakom mig och har fått stå ut med lite av varje. Jag är ju nästan aldrig hemma på kvällarna.
Maj-Britt Rane Andersson skulle agerat på samma sätt i dag. Och det hade hon säkerligen gjort även när det gällde kvinnopräststriden i Vallda. När det hettade till visade det sig att hon inte hade ledamöterna i kyrkorådet med sig i kampen för kvinnliga präster. De ansåg dessutom att hon överskridit sina gränser eftersom hon var vigselförrättare och namngivare. När hon tvingades lämna sina politiska uppdrag inom kyrkan tog hon steget fullt ut och gick ur Svenska kyrkan.
– Jag sticker ut hakan och då får man räkna med att få smäll. Men det jag upplever som orättvisor måste jag stå upp för, solidaritet är viktigt för mig. Jag tyckte det var jobbigt att lämna kyrkan men det fanns ingen annan utväg. Som tur är stänger jag av politiken när jag kommer hem. Jag ligger aldrig sömnlös, säger hon.
Under sina 30 år som politiker har Maj-Britt Rane Andersson suttit i de flesta nämnder och styrelser i Kungsbacka, många gånger som ordförande eller vice ordförande. Undantaget är de hårda nämnderna. Och bland de sju uppdrag hon haft senaste mandatperioden är posten som vice ordförande i Regionstyrelsen, kommunfullmäktige samt förskole- och grundskolenämnden de mest prestigefyllda.
Att hon även har partiets förtroende är hennes ordförandeskap för S-kvinnorna i Kungsbacka och ledamot i S-kvinnorna i Stockholm ett bevis på. Och det är minst lika viktigt.
– Omsorg och skolan är mina hjärtefrågor men jag är glad för att jag hade varit politiker så länge när jag hamnade i förskole- och grundskolenämnden. Det är kommunens största förvaltning och har flest anställda. Det är det mest komplicerade uppdrag jag haft och på senare år har det varit väldigt turbulent med utbyggnad av dagis och nerdragningar av personal, säger hon.
1968 blev Maj-Britt Rane Andersson Kungsbackabo men hon har alltid stått kvar med ett ben i Falkenberg där hon är uppvuxen och gick sina Första majtåg.
– Vi talade aldrig politik i mitt hem. Men på den tiden, före kommunsammanslagningen, var alla i Falkenberg utom möjligtvis doktorn socialdemokrater.
I Kungsbacka var det egentligen Tore som först blev nominerad till ett uppdrag. Men han tackade nej och tyckte att uppdraget passade hans fru bättre eftersom hon var socionom.
Så började Maj-Britts politiska karriär i socialnämnden vilket ledde till att hon tvingades lämna sitt jobb på socialförvaltningen. Men på Arbetsförmedlingen fanns det jobb och där blev hon kvar i 20 år.
– Jag tycker inte alltid att socialdemokraterna gör det rätta. Men det är viktigt att driva oppositionspolitik och visa skillnaderna. Fast numera känns politiken så tyst, jag saknar nerven. Jag gillar att debattera men sen vi fick alliansen är det nästan ingen debatt. Attityden till demokratin har förändrats och besluten fattas numera i stängda rum medan det i fullmäktige blir ett spel för gallerierna, säger hon.
Socialdemokraterna har precis som alla andra partier problem med att få ungdomar att engagera sig i politiken. Det borde finnas betydligt fler 30–40-åringar i fullmäktige, anser hon.
– Men samtidigt kan det inte vara så att karlar kan vara med i politiken tills de är 80 medan vi kvinnor är för gamla när vi är 60. Efter 30 år som politiker tycker jag fortfarande det är lika roligt och ställer upp för omval för nästa mandatperiod. Det är viktigt att ha med kvinnorna i politiken, säger hon.
Att hyra ett hus på Skrea strand eller i Bohuslän och tillbringa några sommarveckor tillsammans med barn och barnbarn är trots allt det hon värdesätter mest. För familjen är det viktigaste och allt som oftast tar hon tåget till dottern i Stockholm. Dess emellan följer hon barnens utveckling på Skype. Och sin 70-årsdag kommer Maj-Britt Rane Andersson att fira tillsammans med familjen i Sälen.
Men den 20 mars är alla andra välkomna till Vallda bygdegård där det är öppet hus.



































