Moxies – ett popband för många (h)år sen
Håret må ha glesnat och mist sin forna glans men kärleken till 60-talspopen har grabbarna i gamla Varbergsbandet Moxies kvar.
Relaterat
Artikelbilder
DÅ. Moxies 1965-66. Från vänster Per-Erik Karlsson (i dag Per Bergbom), Hans-Åke Johansson, Karl-Henrik Weddig, Staffan Wennerlund och Sven Jönsson.
I lördags träffades de fem originalmedlemmarna för en heldag i nostalgins tecken.
Moxies var ett av många popband som i 60-talets Varberg fick de vuxna att hålla för öronen och tonårstjejerna att skrika av lycka.
Repertoaren bestod till stor del av Beatles- och Stoneslåtar och även om den musikaliska kvaliteten kanske inte höll absolut toppklass alla gånger var det inget fel på spelglädjen.
Sin allra första spelning hade Moxies i samband med en familjetillställning i Tofta bygdegård. Även Watt 66, som var ett annat Varbergsband i samma genre, uppträdde. Efteråt skrev skolmannen Jonnie Olson, som även var ortsmeddelare och musikrecensent, i HN: ”Under föreställningen bjöds på musik (?) av Moxies och Watt 66, två popgäng som parade musikalitet och spelglädje med stor förtröstan på åhörarnas trumhinnor”.
Nåja, kul hade i alla fall de fem tonårskillarna i Moxies. De gick alla på Varbergs Högre Allmänna Läroverk (nuvarande Påskbergsskolan) när de på hösten 1965 bildade Moxies. Efter debuten i Tofta dröjde det inte länge förrän bandet fick fler spelningar. Nöjesparken och Folkets Hus var två säkra ställen och inte minst vid läroverkets skoldanser var Moxies ett pålitligt inslag.
– Vi hade ungefär 40 låtar på repertoaren och brukade repetera hemma hos mig på söndagarna eller hos vår trummis Pelle, minns sångaren Staffan Wennerlund.
Så särskilt långvarig blev dock inte karriären.
Efter bara ett drygt år var Moxies saga all eftersom plugget och stundande studentexamen krävde alltmer tid. Det var ingen av föräldrarna som beklagade nedläggningen om man säger så.
– Vi gjorde vår sista spelning på en popgala första advent 1966. Då hade vi i alla fall gjort 14 spelningar sammanlagt. Visst hade det varit roligt att fortsätta men det fanns inget utrymme för det, säger Staffan Wennerlund vidare.
Nostalgiträffen i lördags blev något utöver det vanliga eftersom det var första gången sedan upplösningen för drygt 43 år sedan som alla fem originalmedlemmarna var samlade. De besökte bland annat Tofta bygdegård, Eskils källare samt sin gamla skola innan bandets gamle kompgitarristen Karl-Henrik Weddig, som i dag är den ende som bor kvar i Varberg, bjöd på lunch i sin bostad.
Därefter gick färden vidare till sologitarristen Sven Jönssons sommarstuga i Morup. Där anslöt också gamle trummisen Per-Erik Karlsson, som numera heter Per Bergbom, och därmed var återföreningen total. Även Sigge Ivarsson, som tillhörde Moxies den första tiden, var med på den smått historiska återträffen.
– Det var fantastiskt trevligt att träffas igen och vi vill gärna hålla liv i Moxiestiden och tar gärna emot minnen från andra som kommer i håg oss, säger Staffan Wennerlund.
Den som har minnesbilder att förmedla kan göra det på Moxies utmärkta och välfyllda hemsida mox.perbergbom.com.
Tipsa oss!
