Han föddes till fattigdom och misär i Indien men adopterades tre månader gammal och fick ett tryggt hem i Tofta utanför Varberg. I dag är han departementssekreterare på UD.

Under uppväxten och tonåren funderade inte Patric särskilt mycket på sitt ursprung. Han var klok nog att uppfatta sig som en vanlig svensk grabb som tyckte om att spela fotboll. Oftast var han vänsterytter i något av Tofta Gifs ungdomslag och redan som tonåring blev han ordförande i klubbens ungdomssektion.

– Jag var mycket bättre utanför planen och slutade därför ganska tidigt som aktiv. Någon större talang var jag aldrig, berättar Patric som i unga år också startade en 4H-avdelning i Tofta.

På ett 4H-läger träffade han Emma Christersdotter från Varberg och sedan dess har de varit bästa kompisar. I januari i år åkte de tillsammans till Indien där de besökte det barnhem i Calcutta varifrån Lena och Kenneth Nilsson från Tofta adopterade Patric en höstdag 1979.

– På senare år har jag känt att jag ville besöka barnhemmet. Det kände jag inte när jag var i tonåren. Naturligtvis var det en speciell känsla att komma dit och personalen visste till och med vem jag var när jag presenterade mig, berättar Patric vidare.

Emma och Patric besökte barnhemmet flera gånger under de två veckor som de tillbringade i Indien. Föreståndarinnan Swaran Chaudhry tog emot dem med öppna famnen och presenterade dem för den övriga personalen.

Patric fick titta i de anteckningar som fanns om honom och noterade att även korrespondensen mellan hans svenska föräldrar och barnhemmet fanns kvar. Däremot var uppgifterna om hans biologiska föräldrar mycket knappa.

– Jag vet att min mamma bara var mellan 12 och 15 år när hon fick mig. Visst skulle det vara fantastiskt att få träffa henne men det är ingen absolut nödvändighet för mig. Lena och Kenneth har alltid varit min mamma och pappa och kommer att vara det även i fortsättningen, säger Patric.

Det dröjde inte länge förrän Emma och Patric kände att de ville göra något för barnhemmet i Indien.

De bestämde sig för att arrangera en konsert och på nu söndag kväll äger den rum i Societetsparken i Varberg. Där uppträder bland andra lokala gospelkören Octava under ledning av sin dirigent Anna Kallweit. Det blir även flera solistiska framträdanden under kvällen.

– Vi tar ingen entré utan kommer i stället att ta upp kollekt. Naturligtvis hoppas vi på hyggligt väder, stor publik och att folk är givmilda. Hur mycket pengar vi kan tänkas få in är däremot svårt att ta ha en uppfattning om, säger Emma Christersdotter som arbetar som sjuksköterska på Östra Sjukhuset i Göteborg och tänker vidareutbilda sig till barnmorska.

Barnhemmet drivs av stiftelsen SICW (Society of Indian Children Welfare) och verksamheten vilar på ideell grund.

Några statliga bidrag utgår inte utan de flesta som arbetar där, bland andra föreståndarinnan, gör det helt utan ersättning. Barnhemmet startades 1978 av en svensk sjuksköterska och har i dag plats för 40 barn. Många av barnen adopteras till olika länder.

Patric Nilsson är en av många som tack vare barnhemmet fått en chans till ett värdigt liv. Den chansen har han tagit väl vara på och känner att han nu vill ge något tillbaka. Han har läst statsvetenskap både i Sverige och utomlands och har arbetat från och till på utrikesdepartementet i Stockholm ända sedan 2001.

Han tillhör i dag UD:s konsulära och civilrättslighet och har Carl Bildt som högste chef. Han har även arbetat under Anna Lindh, Laila Freivalds, Bosse Ringholm och Jan Eliasson.

– Enkelt uttryckt består mitt nuvarande arbete på UD i att hjälpa nödställda personer utomlands. De områden jag ansvarar för olyckor och mindre evakueringar samt bistå dem som hamnar i sjönöd, berättar Patrik som också poängterar att han inte träffar Carl Bildt särskilt ofta eftersom denne oftast är på resande fot.

Patrik bor sedan länge i Stockholm men har behållit kontakten med Varberg. Har också behållit sina rötter från födelselandet på så vis att han har kvar sitt indiska namn Sunil i passet.

– Jag gör gärna ett nytt besök i Indien men det är i Sverige jag hör hemma och det är lika roligt varje gång att komma tillbaka till Varberg. Framför allt ser jag fram emot konserten på söndag och hoppas den ska inbringa en rejäl slant, säger han.