I våras föll Margaret Hermansons blick på en annons i biståndsorganisationen IM:s tidning Medmänsklighet där man sökte volontärer.

– Jag satte mig samma kväll och skrev en ansökan. Det kändes bara så rätt, säger hon. Likaväl som man är en god medmänniska för människor i sin närhet kan man väl vara det för folk i andra länder – vi bor ju på samma jordklot!

Margaret arbetar till vardags på arbetsmarknadsenheten i Falkenbergs kommun som ansvarig för gruppen som tar hand om nyanlända flyktingar och invandrare. Men gruppen ska avvecklas och dess arbetsuppgifter föras över till Arbetsförmedlingen.

– Så det är helt enkelt ett bra tillfälle för mig att göra något annat medan jag fortfarande har möjlighet, säger Margaret, som har erfarenhet av biståndsarbete sedan tidigare.

– Ja, jag och min man var ute i två omgångar på 80- och 90-talen i Afrika, senast i Zimbabwe. Men det är är första gången jag åker själv.

Normalt förknippas kanske volontärverksamhet med unga människor, men IM skickar varje höst också ut två seniorvolontärer, och det var som sådan Margaret antogs efter ingående intervjuer och diskussioner.

– Det är jag och en kvinna från Karlstad, som åker till Indien. Vi har pratat med tidigare seniorvolontärer och på olika sätt försökt förbereda oss för uppgiften. Tanken är ju inte att vi ska ersätta personal på plats, vi ska vara en extra resurs och bidra utifrån vår livserfarenhet.

I Delhi arbetar IM med organisationen Asha Deep Foundation, som verkar i ett av Delhis allra fattigaste områden, Shahid Nagar. Där finns bland annat en hälsoklinik och en skola med internat och även verksamhet för funktionshindrade.

– Riktigt vad jag ska göra vet jag inte än, men vi kommer att bo inom skolans område och har mat och logi samt lite fickpengar.

– När jag kommer tillbaka är det meningen att jag ska hålla föredrag i skolor och i andra sammanhang för att ge en förstahandsuppgift om hur människor lever. Kanske en lite mer nyanserad bild av livet, som kontrast till de bilder av katastrofer och extrem fattigdom vi möter i massmedia. För det finns trots allt också en vardag där.

Margaret är både genom sin egen bakgrund, hon är född och uppvuxen i England, sitt arbete med flyktingar och invandrare och sina erfarenheter av biståndsarbete rätt väl förberedd på mötet med en ny kultur.

– Indien handlar om sådana ytterligheter – en uråldrig civilisation som nu kännetecknas lika mycket av high tech. Och i Delhi hittar man både de extremt rika och de extremt fattiga. Det ska bli otroligt intressant att uppleva allt detta och samtidigt göra en insats.

Den som vill följa Margarets upplevelser i Delhi kan söka upp IM:s hemsida och klicka sig fram till IM-bloggen, där Margaret med jämna mellanrum ska skriva. Där finns också inlägg från tidigare volontärer.

Margarets make, som är lärare, får stanna hemma den här gången.

– Men jag hoppas att han kan komma och hälsa på. Jag tror det underlättar att han vet vad jag pratar om när jag kommer tillbaka och är helt uppfylld av allt jag varit med om.