Och snusk innebär här ett sexliv och för att ha ett sådant krävs, som alla vet, ett liv. Nej, gott folk, kåsören ska berätta om vännen W, som är nygift och lycklig, trots att han har fyllt 60 år. Nu blev det hela plötsligt dubbelt snuskigt, i alla fall för de unga som anser att sex efter 25 års ålder borde vara förbjudet. Gamlingar ska mata ankor och knyppla. Möjligen äta tårta till dragspelsmusik.

Men författaren av dessa rader kan intyga att livet för vännen W är som skön musik, och då inte dragspel. Efter att ha haft turen att ha blivit utsparkad och bedragen började han leva på riktigt och träffade då en kvinna som älskade honom som han älskar henne. Det är så snusk börjar. 

Men trots att W är till åren vågar han inte köpa REMODNOK, här skrivet baklänges för att ingen ska behöva läsa ord som kan uppfattas förargelseväckande. 

Alltså beställde han från ett företag som lovar leverans med diskret avsändare. Paketet kom, diskret som utlovat, och innehållet var till belåtenhet. Fakturan som bifogats lades på nattduksbordet, det var ju bråttom. Efter en dryg månad fick W ett brev från en inkassofirma. Enligt detta brev hade W underlåtit att betala en räkning, vilken fanns ingen uppgift om. Rasande ringde han upp inkassoföretaget för att förklara att han alltid betalar sina räkningar och att det var oförskämt att inte uppge namnet på företaget som falskeligen anklagar honom för något sådant.

Den unga kvinnan i andra änden av luren var märkbart illa berörd av att behöva uppge varifrån påminnelsen härstammade.

”Är du säker på att jag ska säga det”, frågade hon mer än en gång. W framhärdade ilsket.

”Okejdå, skyll dig själv. Det är från företaget Kondomkungen”. 

W letade efter att hål i marken som han kunde bli uppslukad av. Något sådant fanns inte. Fakturan hade ramlat bakom den äkta sängen och var därmed obetald. Företaget hade varit så diskret man kunde begära. W föll på eget grepp. Det är väl bara att hoppas att den gamle mannen i fortsättningen har stake nog att köpa det han behöver på macken.