Då jag invaldes i klubben 1960 hade vi våra träffar på Stadshotellet. Bridge och viraspel stod på dagordningen, men det förekom ibland också föredrag och diskussioner. När riksdagsman Gustaf Nilsson (högern), Göingegården, hade gjort en resa till Sydafrika fick gillesbröderna lyssna till hans berättelse och se bilder därifrån.

Vid 60-årsjubiléet 1967 på Varbergs Hotell, då även damerna var inbjudna, visade doktor Lars Söhrman gamla filmer i svartvitt som han tagit på såväl Varbergsbor som byggnader. Dessa är en värdefull dokumentation för eftervärden. För mångårigt medlemskap och visat intresse för klubben utsågs han till hedersmedlem tillsammans med förre överläraren Gustav Fransson, förre bankdirektören Gustav Persson och direktör Tage Montalvo.

Medlemsantalet var vid bildandet tjugo och i dag betalar 32 personer den blygsamma årsavgiften på 50 kronor. Vi är ett antal som numera är passiva medlemmar, men som ändå följer klubbens verksamhet genom kallelserna. Bridge och vira är det primära och spelkvällarna är förlagda till torsdagar, då ett 15-tal medlemmar kommer. Vad är väl då naturligare än att bli serverade ärtsoppa. Några gillesbröder upplåter sina hem för dessa aftnar, och man betalar en blygsam summa för förplägnaden. Vår förre stadsfiskal Olof Petersson, som är nestorn i sällskapet, tar hand om viraspelarna. Ålderman är för närvarande förre rektorn Ingvar Andersson. Mångåriga medlemmarna förre tandläkaren Gunnar Wahlby och förre bokhandlaren Carl-Anders Lundgren brukar bidraga till underhållningen vid stämmorna då även damerna deltager.

Det är glädjande att denna gamla sällskapsklubb fortfarande är vid god vigör. Med tanke på rådande bridgeintresse finns stora förutsättningar för klubbens fortlevnad.