Då finns följande ämnesval att tillgå.

1. Kåsören gör bort sig.

2. Kåsören slår sig, fast inte dödligt.

3. Kåsören får skäll.

4. Kåsören misslyckas i största allmänhet.

5. Något om den elaka och tjocka katten Trisse.

6. Eller: något om den elaka och tjocka katten Trisse tillsammans med nummer 1–4.

Just det, gott folk, sådant går hem. Därför bjuder kåsören nedan på Trisses senaste bravader, många av dem med blodvite som följd. En vanlig dag i kattens liv, han är den enda som har något som man kan kalla liv, startar på kvällen när alla andra är trötta och vill sova. Trisse däremot är utvilad efter en osocial dag, sovandes antingen högst upp på sin klösmöbel, eller i en säng, under sängkläderna. Klösmöbeln är förresten alltid ett andrahandsval när det gäller att vässa klor, då är andra möbler mycket bättre. För Trisse.

Nåväl, katten sätter igång att göra oljud. Det kan vara att klösa, jama, eller att springa runt och välta saker. Har man lyckats somna men väckts upp av allt oljud kanske man behöver gå på toa. Då kan man vara säker på att Trisse dyker upp från fåtöljen som står vänd med ryggen mot på vägen till dass. Nattvandraren får en svår rivskada. När man plåstrat om sig och ändå är vaken torkar man upp vattnet från vasen där det nyss stod tulpaner man glömt ställa på kattsäker plats. På väg att vrida ur trasan får man en ny smäll av en vass tass och påminns om att hörlurarna med ludd på sitter kvar i stereon. Eller satt kvar, nu ligger de i ett hörn, renätna från luddet. På morgonen ligger katten och sover, själv måste man till jobbet, hålögd efter en sömnlös natt.

En annan Trisse-specialitet är att käka strumpor. När kåsörens fru framkommen till ett semestermål skulle ta på sig rena strumpor visade det sig att alla hade stora hål. Trisse hade legat i resväskan kvällen före avresan kom hon på när hon betraktade förödelsen.

Om det är sockarna katten är ute efter kan det kanske förklara varför han ideligen försöker lägga kroktass för den som vågar gå över golvet. Från ett dolt hörn dyker han upp och slår frambenen runt anklarna på sitt offer. Vilket som gör mest ont, fallet mot golvet eller bettet i foten, kan variera. Tur att kåsören inte är benägen att ta sig en jamare för att lugna nerverna.