Det är fullt möjligt att få tid till lattjo lajbans om man bara hushållar med sin tid, ser till att vara effektiv. Jag är ineffektiv och slösar med min livstid.

På fullt allvar erkänner jag att jag har funderat åtskilligt på om affären SAAB – Spyker är bra. Två företag som är kunniga i att bygga bilar med förlust. Kanske det hade varit bra om ett av företagen hade erfarenhet av att gå med vinst. Samtidigt ligger det mycket i uttrycket att lika barn leka bäst. Det mest skrämmande i sammanhanget är att jag överhuvudtaget lägger ner tid och energi på att fundera på affären. Vem är intresserad av vad jag tycker? Det hade varit bättre om jag tog tiden till att tänka ut hur jag ska få råd med en ny bil. Den gamla får jag inte mycket i inbyte för, hittills har jag gått med förlust på mina bilaffärer.

Är man tidsmissbrukare så är man. Ska jag till doktorn eller tandläkaren är jag alltid där 20–30 minuter före utsatt tid. Helstolligt! Åtminstone för tandläkare är jag livrädd, om tandläkarstolen är ett helvete så är väntrummet helvetets förgård. Men mest tokigt är ändå att av min dyrbara livstid har jag suttit av massor med timmar i olika väntrum. När det är dags att lämna min jorderesa och livet passerar revy kommer mycket att handla om väntrum.

I arbetslivet handlar mycket om att vara effektiv. En av mina födkrokar sedan fjorton år är som ståuppartist. Ofta uppträder jag cirka en timme. Snabba pengar kan man tycka men ack vad jag slösar med min arbetstid. Nervös som jag är oroar jag mig minst en timme varje dag fjorton dagar i förväg. Bland annat för att jag inte ska vara på plats i tid. Vilket är löjligt eftersom jag endast en gång har varit illa ute och kommit med andan i halsen, den gången var jag framme bara en och en halv timme före framträdandet. Jag lyckas pressa in minst åtta timmars övertid för att jobba en timme.

I sådana här lägen kan man finna tröst i att den sista idioten är inte född än och det stämmer säkert. Dock befarar jag att den största idioten är född, jag känner mig som den ibland.