Melodi och titel lika drömska
Dream baby dream (Suicide, 1980)
Det fanns två syntare i stan. Den ena var du. Din image var komplett – förutom den där fula täckjackan som din mamma tvingade på dig. Vi kände varandra sedan tiden då mjölktänderna blev femkronor och jag visste ditt ansikte utan kajal.
Relaterat
Vi träffas ibland. Sist var sulan på dina blanka skor trasig och det läckte in vatten. Och skägget var stort och ögonen liksom hängande på en lös tråd.
Du radade upp dina meningar, de återkommande, och jag vågade inte säga ”det där sa du sist också”. Och gången innan det också.
Sedan balkonghäng. Och du satte på ”Dream baby dream” med Suicide. Det är inte min låt, det är din. ”Keep the flame burning, forever, baby”.
En låt med melodi lika drömsk som sin titel. Med sitt plingpling och sin repetitiva syntslinga hamrar den successivt in arma varelser i skarven mellan tid och verklighet. Man kan välja att stanna där. Eller inte.




























