Genrens kung befäster sin ställning
Jens Lapidus: "Livet Deluxe" (W&W)
Vad har överklassen gemensamt med yrkeskriminella? Längtan efter "Livet Deluxe". I alla fall enligt Jens Lapidus. Alla vill omge sig med fina saker.
För att uppnå de lyxiga konsumtionsmöjligheterna behöver dessutom både finanskapitalets rovriddare och den organiserade brottslighetens knäskålsknäckare en möjlighet att föra undan pengar från statens forskande blickar. Här kommer Jens Lapidus gamle antihjälte Johan Westlund, från "Snabba cash", åter in i bilden, med sina avancerade ränker för penningtvätt i skatteparadis.
Lapidus nya roman är som en sociologisk genomlysning av klassamhället. Många deckarförfattare påstås utöva samhällskritik. Lapidus målar en bild av samhället som han i sin hårdkokthet egentligen varken förfasar sig över eller beundrar. Han håller kort och gott upp en spegelbild.
Bland personerna finns blattegangstern Jorge från förorten, som planerar en storstilad värdetransportkupp, uppenbart inspirerad av helikopterrånet. Här finns också en åldrad gangsterkung från Balkan och dennes lyxkonsumerande dotter. En rysk yrkesmördare fullbordar galleriet, tillsammans med en överklassnut med ovanliga egenskaper.
I kriminalinspektör Martin Hägerström har Lapidus tagit polisromanen in i queerkulturen. Han är en under cover-spanare som har helt andra saker för sig under täcket än romanpoliser brukar.
Jens Lapidus har så många sidohandlingar och sidopersoner, med intressanta intriger och antydda personligheter, att det kunde räckt till 15 romaner. Ändå lyckas han få ihop historien utan att bli andfådd.
Gangsterkungens familj har Sopranosdrag, och när patriarken blir mördad tar dottern över. Över och under alltsammans verkar den ryska maffian, som framställs som så mäktig och farlig att den knappt ens kan skildras av den annars så djärve och skildringssäkre författaren.
Det verkligt oroande med Lapidus bok är inte den vanliga våldsbrottslighetens våldsamhet. Att livet på fel sida lagen oftast är kort, rått och kallt, med undantagsvisa glimtar av deluxekonsumtion.
Om man läser Lapidus bok som en diagnos på samtiden är det oroande att även rättsapparaten verkar vara till salu. Utredningsmaterial kommer i orätta händer, poliser byter sida. Och sexuell utpressning på hög politisk nivå leder till skrämmande politiska beslut, med både militära och ekologiska konsekvenser.
Bara på en punkt har Lapidus fel. Den ryska gasledningen Nord Stream, som författaren lite klädsamt maskerar som Nordic Pipe, har inte till syfte att förse Östeuropa med energi. Tvärtom är den till för att gå förbi exempelvis Baltikum.
Annars är det mesta mycket trovärdigt gestaltat, från brorsorna i förorten till de fina damerna och herrarna på Östermalm. Jens Lapidus är genrens kung och med "Livet Deluxe" befäster han sin ställning.










