Willis Earl Beal använde mystik för att bygga sin karriär. Saknade hemsida. Lämnade cd-skivor här och där istället för att sprida mp3-länkar via bloggar. Delade ut flyers i hemstaden Chicago istället för att twittra. På lapparna skrev han sitt hemnummer och sjöng sånger över luren för dem som ringde upp.

Debutalbumet har kommit till med hjälp av instrument från loppmarknader, och grytor och kastruller till trumset. "Acousmatic sorcery" låter alltså av förklarliga skäl riktigt skräpig, stökig och slamrig.

Låtmässigt är det också rätt charmigt i sin skruttighet. Sinnesstämningarna i låtarna rör sig mellan vackert rörande, till argt ifrågasättande tillbaks till mjuka popmelodier. På det hela taget så spretigt att man undrar vart han är på väg härnäst. Ett mer sammanhållet och polerat album med Willis Earl Beal kan förmodligen bli hur bra som helst.