Hur är läget en vecka efter premiären?

- Det känns bara bra. Kanonfina recensioner och bra tryck på biljettförsäljningen gör att vi är toppennöjda.

När Peter Ringdahl spelade piano i revyn 2009–2010 sa du att det var en fördel att Bertil Schough kunde komma fram längre på scen med gitarr och violin. Hamnar Bertil i skymundan nu när ni har tagit in Anna Bromee?

- Nej, det tror jag inte. Anna spelar också flera instrument, så det är nog mer som när Carita Jonsson eller Åsa Gustafsson var med. Peter var jättebra som en musikalisk grund, men med Anna får vi andra saker.

Men spelar inte Bertil mer piano i år?

- Jo, det gör han absolut. Men han får god hjälp vid pianot av både Anna och Håkan. I Falkenbergsrevyn delar vi på de flesta instrument.

Häromåret tyckte några insändarskribenter att ni skojade mer om de rödgröna partierna än om den borgerliga alliansen. Kan det hända i år?

- Jag tyckte kanske inte att den kritiken var rättvis. Vi försöker alltid slå åt alla håll. Men vi har ändå tagit till oss av den debatten och vässat klorna i år. Jag hoppas därför inte att det finns nån risk för den typen av insändare under den här säsongen. I alla fall inte från vänsterhåll…

Ursprunget till Falkenbergsrevyn (Gällkrogens revygäng) fanns inom Centerns ungdomsförbund, men de medverkande har förstås skilda politiska åsikter. Just du förknippas dock fortfarande med Centern. Påverkar det dina manus?

- Det finns inga manus som är ”mina”. Vi skriver texterna gemensamt och står för dem tillsammans. I övrigt känner jag mig inte mer påverkad än att jag är politiskt intresserad. I dag är jag främst engagerad i Falkenbergs Näringsråd, Falkenbergs Turist och Falkenbergs FF. Det påverkar mig nog mer i dagsläget.

Men skulle du inte kunna känna dig jävig om ni skulle skriva ett satirnummer om lokala politiker?

- Revyn går inte någons ledband, så det är inte därför vi avstår från lokala skämt. Vi driver med Falkenbergs kommunpolitik när och om det händer saker. En förutsättning är att det är hyfsat rikskända grejer, så att alla i vår publik kan hänga med. Vi har ju inte varit en lokalrevy sedan i slutet på 1990-talet.

Har det varit svårt att hitta halländska händelser att skämta om?

- Ja, det har faktiskt varit lite svårare än vanligt och jag vet inte varför. Tidigare lyckades ofta HN göra lokala nyheter kända via TT, som den teoretiska slöjden på Tullbroskolan eller bibliotekarien som hade klädregler för att låna ut böcker.

Hur många nummer har ni strukit?

- Svår fråga. Vi stryker liksom nummer hela tiden, men ibland kommer de tillbaka igen i en annan skepnad. Men totalt handlar det nog om ett tiotal mer allmänna eller tidlösa nummer om Zlatan, svensk grillkultur och svenska VM-förbundskaptener i Afrika med mera.

Jag tycker att era åskådare mest verkar vara svenskfödda medelålders par ur medelklassen. Vill ni inte bredda er publik med fler unga, utlandsfödda och lågavlönade?

- Jo, gärna. Alla är välkomna. Vi har breddat publiken rejält de senaste åren genom främst vår tv-medverkan. För att nå ut till så många som möjligt försöker vi också finnas på Facebook och youtube och i andra sociala medier.

Fotnot. Recensionen av årets revy ”Glödhett” finns på http://hn.se/nojekultur