”Sämst i klassen”, ”Världens bästa skitskola” och ”Sverige sämre än Kazakstan”. Dystra rubriker har målats upp den senaste tiden då det visat sig att svenska elevers mattekunskaper blivit allt sämre.

Nu vill regeringen bryta mönstret och satsar flera miljarder på bättre utbildning.

På Fajansskolan pågår redan ett matematikprojekt som sträcker sig över läsåren 2010/11 och 2011/12.

Det har bland annat gett skolan möjligheten att anställa en person på 30 procent som enbart jobbar med matematik.

– Hon går in och handleder personal i matematik, hon är med på lektioner och diskuterar vad som var bra och vad som kan göras bättre, säger Fajansskolans rektor Amorina Berg.

Lärarna på Fajansskolan har också tagit fram en så kallad matematikverkstad som de använder sig av. Det innebär en mer praktisk inriktning.

– Lek och lärande går ihop. Vi har bland annat lekt affär och skapat restauranger med prislistor. Vi har plockat in mycket av barnens vardag och haft matteboken mer som ett stöd i undervisningen, säger Lotta Landén, grundskolelärare på Fajansskolan.

Kollegan Anki Pending berättar att förändringen gett goda resultat.

– Eleverna är mer diskussionsvilliga nu. De har bra tankar och vågar också ge uttryck för dem. Nu sitter alla och funderar och till slut brukar de komma fram till en lösning. Många tycker att matematik är roligt, säger hon.

Anki och Lotta visar upp matematikverkstaden som består av lådor i mängder. I lådorna finns olika matematiska uppgifter som lärarna kan använda i sin undervisning, som exempelvis ”Fågelspelet”, ”Hitta myntet” och ”Grodhopp”.

– Det har fungerat jättebra. Det gäller att fånga barnens intresse, jag har bland annat trollat för dem och de är så fascinerade, säger Anki Pending.

Ett första konkret kvitto på att satsningen gett utdelning kom efter vårens nationella prov i matematik 2011. Då lyckades Fajansskolans tredjeklassare bäst av alla i Falkenbergs kommun med över 20 barn i klassen.

74 procent (23 av 31 elever) klarade samtliga sju delprov.

– Det är en bekräftelse på att vi jobbat på ett bra sätt. Vi vågade satsa och fick snabbt resultat, redan efter ett år, säger Anki Pending.

I satsningen har också fortbildning för lärarna ingått, flera studiebesök på andra skolor och ett gott samarbete med modersmålslärarna.

Till hösten tar tvåårsprojektet slut. Men samtliga inblandade är övertygade om att den positiva effekten kommer att hålla i sig.