”Att flytta är lösningen”
Relaterat
På fredagsförmiddagen är det mesta lugnt, men en polisbil och ett avspärrat område vid en av garagelängorna vittnar om föregående natts dramatik. Polisens tekniker intresserar sig för några blodpölar och ett garage, där bakdelen på en vinröd BMW skymtar fram. En kvinna som väntar på färdtjänst är nedstämd.
– Jag har bott här i femton år och trivs jättebra, men i natt var jag rädd för första gången. Jag vaknade av olika ljud och hörde någon som skrek. Sen kom det ljus från någon lampa mot mitt fönster, säger kvinnan som vill vara anonym.
Kvinnan säger sig vara mycket nöjd med sin lägenhet och grannarna. Dessutom är omgivningarna bra:
– Jag har sett både rådjur och älg här. Det är lite som att bo på landet.
En man som bor på andra sidan garaget vill inte heller framträda i tidningen. Han vaknade också av skriken strax efter tre i går natt.
– Det måste ha hänt något riktigt allvarligt. Jag tror att det var en kvinna som skrek, men sett något har jag inte gjort. Om man hör sådana skrik så vill man inte gå ut.
En bit längre upp på gatan sitter tre personer och dricker kaffe på en balkong. De hörde inget under natten, men är uppgivna över allt mer brottslighet i området.
– Lösningen? säger en kvinna retoriskt. Lösningen är en annan lägenhet någon annanstans. Fick jag en annan lägenhet skulle jag flytta direkt, säger hon och får medhåll av en annan kvinna som passerar på gården.
De anser att fastighetsägaren, HSB, har ett ansvar för utvecklingen, genom att de tillåter personer med tvivelaktigt förflutet att flytta in.
Adila Hasic har bott på Falkagård i elva år. När hon flyttade hit var det ett lugnt och bra område, nu vill hon sälja sin bostadsrättslägenhet och flytta in till centrum.
– Poliserna är för snälla, de kriminella här i området får göra som de vill, säger hon.
– Det här påminner om kriget i Bosnien som jag flydde ifrån. Jag är så orolig att jag inte kan sova på nätterna och tänk på alla barn som växer upp här. Barn ska inte behöva ha det så!
En kvinna i tjugoårsåldern, som vill vara anonym av rädsla för repressalier, vill också flytta.
– Nu känns det som att jag tar första bästa lägenhet, bara jag slipper Falkagård.



















